{"id":5218,"date":"2025-05-13T08:52:00","date_gmt":"2025-05-13T06:52:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/?p=5218"},"modified":"2025-09-25T11:05:49","modified_gmt":"2025-09-25T09:05:49","slug":"ny-sammanhallen-kompetenspolitik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/","title":{"rendered":"Ny sammanh\u00e5llen kompetenspolitik"},"content":{"rendered":"<p class=\"intro\">Det kr\u00e4vs en ny, samlad strategi f\u00f6r Sveriges kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning \u2013 en ny sammanh\u00e5llen kompetenspolitik. Det \u00e4r en kompetenspolitik som s\u00e4tter f\u00f6retagens behov i centrum \u2013 inte de enskilda utbildningsformerna.<\/p>\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<a id=\"wp-block-file--media-d06b39a2-2e13-4853-bc17-c8bffc7dde3b\" href=\"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/Kompetenspolitik-4.pdf\">Rapport: Ny sammanh\u00e5lllen kompetenspolitik<\/a><a href=\"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/Kompetenspolitik-4.pdf\" class=\"wp-block-file__button wp-element-button\" download aria-describedby=\"wp-block-file--media-d06b39a2-2e13-4853-bc17-c8bffc7dde3b\">Ladda ner som pdf<\/a>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"821\" src=\"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/image-2-1180x821.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-5282\" style=\"width:742px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/image-2-1180x821.png 1180w, https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/image-2-580x403.png 580w, https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/image-2-380x264.png 380w, https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/image-2-768x534.png 768w, https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/image-2.png 1484w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><\/figure>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='forord' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rord<\/h2>\n\n\n\n<p>Sverige befinner sig mitt i en allvarlig kompetenskris. F\u00f6retagen kan inte rekrytera de medarbetare de beh\u00f6ver. Detta sker samtidigt som arbetsl\u00f6sheten \u00e4r h\u00f6g \u2013 och Sverige satsar stora resurser inom b\u00e5de utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. Det handlar b\u00e5de om matchningsproblem p\u00e5 arbetsmarknaden och ett f\u00f6r litet utbud av yrkesinriktade utbildningar.<\/p>\n\n\n\n<p>Slutsatsen \u00e4r uppenbar f\u00f6r oss inom Almega Utbildningsf\u00f6retagen: systemet f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning fungerar inte. Det m\u00e5ste genomg\u00e5 en helrenovering. Sverige beh\u00f6ver en ny, sammanh\u00e5llen kompetenspolitik. I denna rapport analyseras bakgrunden och orsakerna till den nuvarande situationen och pekas p\u00e5 ett antal angel\u00e4gna reformer.<\/p>\n\n\n\n<p>Anslaget i rapporten \u00e4r brett; den sk\u00e4rsk\u00e5dar och reflekterar kring flera \u00f6vergripande aspekter av kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen, inte minst utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. Reformf\u00f6rslagen ligger inom ett antal omr\u00e5den som kan ge stora effekter p\u00e5 kort och medell\u00e5ng sikt.<\/p>\n\n\n\n<p>Som bransch- och arbetsgivarorganisation f\u00f6r vuxenutbildning och livsl\u00e5ngt l\u00e4rande ser vi och v\u00e5ra medlemsf\u00f6retag varje dag bevis p\u00e5 vad utbildning och kompetensutveckling betyder f\u00f6r individer och f\u00f6retag. Vi ser n\u00e4r individer v\u00e4xer som m\u00e4nniskor genom utbildning och hur f\u00f6retag kan expandera. Samtidigt ser vi hindren: f\u00f6retag som inte vet hur de ska engagera sig i utbildningar, utbildningar som inte handlas upp, f\u00f6retag som inte har r\u00e5d att investera i medarbetarnas kompetensutveckling eller anst\u00e4llda som f\u00f6rm\u00e5nsbeskattas n\u00e4r f\u00f6retagen investerar i deras kompetens.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r oss \u00e4r det obegripligt att vi inte \u00e4r b\u00e4ttre p\u00e5 att ta till vara individers vilja att g\u00f6ra karri\u00e4r med hj\u00e4lp av utbildning eller p\u00e5 att ge v\u00e4rldens b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r f\u00f6retagen att investera i medarbetarnas kompetens. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r vi tar detta initiativ \u2013 att f\u00e5 till ett paradigmskifte s\u00e5 att Sverige blir v\u00e4rldsb\u00e4st p\u00e5 att tillgodose n\u00e4ringslivets kompetensbehov.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4sta \u00e5r, 2026, g\u00e5r Sverige till val. Hur det svenska systemet f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning ska renoveras f\u00f6rtj\u00e4nar att bli en av valets huvudfr\u00e5gor. Almega Utbildningsf\u00f6retagen hoppas att denna rapport kan bli startpunkten f\u00f6r en viktig debatt \u2013 och leda till handling. F\u00f6r Sverige kan inte v\u00e4nta p\u00e5 en ny, sammanh\u00e5llen kompetenspolitik f\u00f6r att ge b\u00e4ttre tillv\u00e4xtm\u00f6jligheter f\u00f6r alla arbetsgivare!<\/p>\n\n\n\n<p>Stockholm den 12 maj 2025<\/p>\n\n\n\n<p>Per Hammar<br>Branschchef, Almega Utbildningsf\u00f6retagen<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='sammanfattning' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Sammanfattning<\/h2>\n\n\n\n<p>Sverige satsar mycket stora resurser p\u00e5 kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning. De totala kostnaderna f\u00f6r utbildningsv\u00e4sendet uppgick 2023 till 476 miljarder kronor, vilket motsvarar 7,7 procent av BNP. F\u00f6r arbetsmarknadspolitiska program och insatser uppg\u00e5r kostnaderna till drygt 7 miljarder kronor.<\/p>\n\n\n\n<p>Samtidigt \u00e4r kompetensbristen i n\u00e4ringslivet akut. Svenskt N\u00e4ringslivs senaste rekryteringsenk\u00e4t \u00e4r tydlig: sju av tio f\u00f6retag har sv\u00e5rt att rekrytera, och vart fj\u00e4rde rekryteringsf\u00f6rs\u00f6k misslyckas helt. Systemet f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning fungerar inte. F\u00f6retagen drabbas och kan inte v\u00e4xa n\u00e4r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen misslyckas.<\/p>\n\n\n\n<p>Vad beror det p\u00e5 att Sverige \u00e5r efter \u00e5r inte kommer till r\u00e4tta med problemen och bristerna i kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen? En central f\u00f6rklaring \u00e4r att systemet f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning \u00e4r splittrat och att det saknas en samlad strategi. En rad olika myndigheter och institutioner genomf\u00f6r insatser och bedriver utbildningar. Trots att ambitionerna sammantaget \u00e4r h\u00f6ga blir satsningarna inte tillr\u00e4ckligt stora eller effektiva. En stor brist \u00e4r att yrkesutbildningssystemet \u00e4r alldeles f\u00f6r sv\u00e5r\u00f6versk\u00e5dligt f\u00f6r f\u00f6retag som vill samarbeta med yrkesinriktade utbildningar.<\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e5r slutsats \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att det kr\u00e4vs en ny, samlad strategi f\u00f6r Sveriges kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning \u2013 en ny sammanh\u00e5llen kompetenspolitik. Det \u00e4r en kompetenspolitik som s\u00e4tter f\u00f6retagens behov i centrum \u2013 inte de enskilda utbildningsformerna. Med m\u00e5let att kompetenspolitiken ska bidra till \u00f6kad tillv\u00e4xt f\u00f6r f\u00f6retagen identifierar vi fyra s\u00e4rskilt viktiga delar:<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\">\n<li>\u00c4nnu fler f\u00f6retag beh\u00f6ver etablera samarbeten med utbildningar och rekrytera nyexaminerade studenter. Mycket mer \u00e4n i dag kan g\u00f6ras f\u00f6r att underl\u00e4tta f\u00f6r f\u00f6retag att ta emot praktikanter och LIA-studenter.<\/li>\n\n\n\n<li>Vi m\u00e5ste satsa mer p\u00e5 spjutspetsarna i svensk yrkesutbildning. Utbildningsformerna finns p\u00e5 plats, men det utbildas inte alls i den utstr\u00e4ckning som kr\u00e4vs f\u00f6r att f\u00f6retagen ska f\u00e5 tillg\u00e5ng till yrkesutbildade.<\/li>\n\n\n\n<li>F\u00f6retagens investeringar i externa utbildningar f\u00f6r medarbetarna minskar. H\u00e4r kr\u00e4vs ett trendbrott \u2013 politiska reformer beh\u00f6vs f\u00f6r att f\u00e5 fart p\u00e5 kompetensinvesteringarna.<\/li>\n\n\n\n<li>Trots allt tal om omst\u00e4llning och livsl\u00e5ngt l\u00e4rande finns det fortfarande stora hinder f\u00f6r dem som vill vidareutbilda sig eller byta yrke mitt i livet.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n<p>De viktigaste f\u00f6rslagen inom kompetenspolitikens fyra omr\u00e5den:<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Underl\u00e4tta f\u00f6r f\u00f6retag att ta emot praktikanter och LIA-studenter<\/strong>\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>\u00d6ka antalet praktikplatser; inf\u00f6r ett praktikavdrag.<\/li>\n\n\n\n<li>Certifiera arbetsgivare som tar emot studerande p\u00e5 praktik.<\/li>\n\n\n\n<li>Skapa en digital platsbank f\u00f6r praktikplatser och platser f\u00f6r l\u00e4rande i arbete.<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Satsa p\u00e5 fler yrkesutbildningar som leder till jobb<\/strong>\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Fler platser p\u00e5 yrkesh\u00f6gskolan; bevara dess unika karakt\u00e4r.<\/li>\n\n\n\n<li>H\u00f6j statsbidragen med 20 procent till regionalt yrkesvux.<\/li>\n\n\n\n<li>Utv\u00e4rdera och bredda den nationella yrkesutbildningen f\u00f6r vuxna.<\/li>\n\n\n\n<li>Bygg vidare p\u00e5 arbetsmarknadsutbildningarna.<\/li>\n\n\n\n<li>Genomf\u00f6r \u00f6kade informationsinsatser om eftergymnasial yrkesutbildning.<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Inf\u00f6r kompetensavdrag f\u00f6r investeringar i personalutbildning<\/strong>\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Dags f\u00f6r systemskifte: inf\u00f6r ett riktigt kompetensavdrag.<\/li>\n\n\n\n<li>Etablera en ny modell f\u00f6r kompetensutveckling i arbetslivet.<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n\n\n\n<li><strong>G\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande m\u00f6jligt \u2013 det ska leda till jobb och kunna finansieras<\/strong>\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Genomf\u00f6r fler regelf\u00f6renklingar f\u00f6r omst\u00e4llningsstudiest\u00f6det.<\/li>\n\n\n\n<li>Sluta straffbeskatta anst\u00e4llda som studerar.<\/li>\n\n\n\n<li>Skapa en kompetensvaluta f\u00f6r det livsl\u00e5nga l\u00e4randet.<\/li>\n<\/ul>\n<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att kompetenspolitiken ska genomf\u00f6ras och bli verklighet f\u00f6resl\u00e5r vi att det sluts en nationell kompetens\u00f6verenskommelse mellan regeringen och arbetsmarknadens parter. <\/p>\n\n\n\n<p>Arbetsmarknadens parter har tidigare, tillsammans med staten, tagit ett stort ansvar f\u00f6r omst\u00e4llning och kompetensutveckling genom det s\u00e5 kallade omst\u00e4llningsavtalet, som var ett inslag i en bredare \u00f6verenskommelse om svensk arbetsmarknad och som ocks\u00e5 inneh\u00f6ll nya regleringar av arbetsr\u00e4tten. Flera \u00e5tg\u00e4rder har dessutom vidtagits med anledning av omst\u00e4llningsavtalet \u2013 ny studiefinansiering och en utredning om en ny finansieringsmodell f\u00f6r h\u00f6gskolan f\u00f6r kompetensutveckling av yrkesverksamma, f\u00f6r att bara ta tv\u00e5 exempel.<\/p>\n\n\n\n<p>Nu \u00e4r det dags att bygga vidare p\u00e5 det framg\u00e5ngsrika konceptet \u2013 det \u00e4r dags f\u00f6r en kompetens\u00f6verenskommelse 2.0. Vi menar att \u00f6verenskommelsen b\u00f6r inneh\u00e5lla f\u00f6rslagen i en ny, sammanh\u00e5llen kompetenspolitik. Den pekar tydligt p\u00e5 vad regeringen, ansvariga myndigheter och arbetsmarknadens parter b\u00f6r g\u00f6ra.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att arbetet ska f\u00e5 en rivstart tj\u00e4nar omst\u00e4llningsavtalet som f\u00f6rebild. Avtalet gav ansvaret och befogenheterna till de inblandade parterna. D\u00e4rmed blev det starkt och p\u00e5 sikt framg\u00e5ngsrikt. Sverige kan inte v\u00e4nta med att genomf\u00f6ra den nya kompetenspolitiken med hj\u00e4lp av en ny kompetens\u00f6verenskommelse.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='systemet-for-kompetensforsorjning-\u2013-en-overblick' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Systemet f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning \u2013 en \u00f6verblick<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Ett splittrat landskap<\/h3>\n\n\n\n<p>Det svenska systemet f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning \u2013 i den m\u00e5n det \u00f6verhuvudtaget \u00e4r m\u00f6jligt att tala om ett system \u2013 \u00e4r m\u00e5ngfacetterat (se figur 1). Siffrorna i figuren avser \u00e5rsutfall f\u00f6r olika myndigheter och institutioner. En rad olika akt\u00f6rer \u00e4r involverade p\u00e5 nationell, regional och kommunal niv\u00e5. Uppdragen \u00f6verlappar inte s\u00e4llan varandra, och de inb\u00f6rdes roll- och ansvarsf\u00f6rh\u00e5llandena \u00e4r sv\u00e5ra att \u00f6verblicka.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1180\" height=\"664\" src=\"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/ett-splittrat-landskap-1180x664.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-5208\" srcset=\"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/ett-splittrat-landskap-1180x664.png 1180w, https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/ett-splittrat-landskap-580x326.png 580w, https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/ett-splittrat-landskap-380x214.png 380w, https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/ett-splittrat-landskap-768x432.png 768w, https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/ett-splittrat-landskap-1536x864.png 1536w, https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/ett-splittrat-landskap.png 1745w\" sizes=\"auto, (max-width: 1180px) 100vw, 1180px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p><em>Figur 1. Ett komplicerat system.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Utbildningsdepartementet har naturligtvis en central funktion, inte bara som direkt ansvarigt f\u00f6r verksamheten vid landets universitet, h\u00f6gskolor och yrkesh\u00f6gskolan, utan ocks\u00e5 genom sitt nationella politiska ansvar f\u00f6r verksamheter som grundskola, gymnasium och komvux\/yrkesvux.<\/p>\n\n\n\n<p>Genom sitt ansvar f\u00f6r arbetsmarknadspolitiken styr Arbetsmarknadsdepartementet \u00f6ver arbetsmarknadsutbildningen, som \u00e4r ett centralt inslag i svensk kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning. Till detta kommer att flera andra departement, exempelvis Socialdepartementet och N\u00e4ringsdepartementet, initierar processer, fattar beslut, har egna anslag och resurser samt tar fram uppdrag och riktlinjer som p\u00e5verkar omr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n<p>Under Regeringskansliet finns ett stort antal myndigheter p\u00e5 central niv\u00e5 med uppdrag att verkst\u00e4lla och genomf\u00f6ra regeringens politik. Skolverket, Myndigheten f\u00f6r yrkesh\u00f6gskolan och Arbetsf\u00f6rmedlingen \u00e4r tre av de mest centrala. Landets universitet och h\u00f6gskolor, som juridiskt har status som statliga myndigheter, utg\u00f6r en egen kategori. P\u00e5 mer \u201dregulj\u00e4r\u201d regional niv\u00e5 finns dessutom de statliga l\u00e4nsstyrelserna och de regionala sj\u00e4lvstyrelseorganen, som exempelvis tar fram planer f\u00f6r regional kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n\n\n\n<p>Den centrala niv\u00e5n, i form av politik och myndigheter, interagerar ocks\u00e5 med landets kommuner. Det \u00e4r kommunerna som \u00e4r huvudm\u00e4n inte bara f\u00f6r grundskola och gymnasium utan \u00e4ven f\u00f6r komvux\/yrkesvux. Den centrala och kommunala niv\u00e5n har dock inte alltid, vilket vi ska se nedan, sammanfallande intressen. Dessutom \u00e4r kommunerna inte bara politiska enheter p\u00e5 lokal niv\u00e5; de \u00e4r ocks\u00e5 arbetsgivare inom viktiga v\u00e4lf\u00e4rdsomr\u00e5den som skola och omsorg.<\/p>\n\n\n\n<p>Fragmentiseringen inom den offentliga sektorn \u00e4r i\u00f6gonfallande. Till den komplexa bilden av systemet f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning h\u00f6r ocks\u00e5 att viktiga insatser genomf\u00f6rs ute i n\u00e4ringslivet \u2013 antingen direkt av f\u00f6retagen sj\u00e4lva eller genom att de k\u00f6per utbildning av andra f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Avsaknad av strategi \u2013 brister i styrning och uppf\u00f6ljning<\/h3>\n\n\n\n<p>Det f\u00f6rh\u00e5llandet att systemet f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning \u00e4r komplext och uppdelat p\u00e5 m\u00e5nga institutioner och myndigheter p\u00e5 olika niv\u00e5er \u00e4r i sig ett problem; det skapar o\u00f6versk\u00e5dlighet och ineffektivitet i flera avseenden (dubbelarbete, \u00f6verlappande mandat, extra administration med mera). Fr\u00e5n ett politiskt och medborgerligt perspektiv bidrar det ocks\u00e5 till problem n\u00e4r det g\u00e4ller ansvarsutkr\u00e4vande.<\/p>\n\n\n\n<p>Men vid sidan av fragmentiseringen finns tre huvudfaktorer som g\u00f6r att systemet i sin helhet inte levererar, det vill s\u00e4ga att kostnaderna \u00e4r h\u00f6ga medan kompetensbristen i n\u00e4ringslivet \u00e4r akut.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r det f\u00f6rsta.<\/strong>&nbsp;Det finns ingen klar, samlad strategi f\u00f6r svensk kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning. Det saknas tydliga m\u00e5l f\u00f6r vad statens insatser ska leda till i form av b\u00e4ttre matchning och minskad kompetensbrist i n\u00e4ringslivet. Utan m\u00e5l finns det naturligtvis inte heller n\u00e5gon strategi f\u00f6r en v\u00e4l fungerande kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n\n\n\n<p>Och utan m\u00e5l och strategi f\u00f6ljs sj\u00e4lvfallet inte heller den samlade politiken och resultaten av insatserna upp. Enskilda myndigheters och institutioners f\u00f6rehavanden granskas och utv\u00e4rderas \u2013 men effekten av den samlade politiken blir s\u00e4llan f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r genomlysning.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r det andra.<\/strong>&nbsp;Systemet f\u00f6r yrkesutbildning \u00e4r f\u00f6r sv\u00e5rt att \u00f6verblicka. Flera olika utbildningsformer p\u00e5 gymnasial niv\u00e5 f\u00f6r vuxna g\u00f6r systemet sv\u00e5r\u00f6versk\u00e5dligt, och de regionala variationerna i utbudet \u00e4r stora. F\u00f6r f\u00f6retag som beh\u00f6ver rekrytera \u00e4r det en utmaning att planera sin verksamhet utifr\u00e5n yrkesutbildningarna. Det \u00e4r inte heller enkelt att r\u00f6ra sig mellan yrkesh\u00f6gskolan och h\u00f6gskolan.<\/p>\n\n\n\n<p>En ytterligare utmaning g\u00e4ller f\u00f6retagens egna m\u00f6jligheter att investera i personalutbildning. Villkoren f\u00f6r att investera i humankapital \u00e4r betydligt s\u00e4mre \u00e4n f\u00f6r investeringar i realkapital, s\u00e5som maskiner.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r det tredje.<\/strong>&nbsp;Kopplingen till n\u00e4ringslivet brister. Samverkan med och anknytning till n\u00e4ringslivet \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att utbildningar ska leda till jobb \u2013 till gagn f\u00f6r individen, f\u00f6retagen och samh\u00e4llet i stort. Det s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt att formerna f\u00f6r samverkan och anknytning m\u00e5ste se olika ut beroende p\u00e5 vilken utbildningsform det g\u00e4ller.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 gymnasiet, inom komvux och i arbetsmarknadsutbildningar handlar det om tillg\u00e5ngen till praktikplatser p\u00e5 arbetsplatser. F\u00f6retagen beh\u00f6ver ocks\u00e5 vara mer engagerade i yrkes- och programr\u00e5d f\u00f6r utbildningarna. N\u00e4ringslivets s\u00e5 kallade medfinansiering av yrkesh\u00f6gskolan, bland annat genom LIA-platser (l\u00e4rande i arbete), beh\u00f6ver ocks\u00e5 st\u00e4rkas. I dag brister arbetslivsanknytningen alltf\u00f6r ofta, vilket skapar problem f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen p\u00e5 b\u00e5de kort och l\u00e5ng sikt. F\u00f6retagen beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r stimuleras till att i \u00e4nnu h\u00f6gre grad aktivt bidra till fler utbildningsplatser inom de olika yrkesinriktade utbildningsformerna.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><a>Brister i strategi och uppf\u00f6ljning<\/a>&nbsp;\u2013 exempel<\/h3>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Exempel 1 \u2013 Symbolpolitik<\/h4>\n\n\n\n<h6 class=\"wp-block-heading\">Yrkesvux \u00e4r prioriterat av regeringen. Detta visar sig bland annat genom aviseringen om att 11 000 platser tillf\u00f6rs 2025, vilket \u00f6kar det totala antalet studieplatser till 72 000. Samtidigt fanns det 2023 motsvarande 70 800 platser, varav endast 39 648 fylldes. Hela 32 352 stolar stod tomma \u2013 mitt i en brinnande kompetenskris. Det illustrerar avsaknaden av en \u00f6vergripande strategi och ett helhetsperspektiv, d\u00e4r \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att l\u00e5ngsiktigt \u00f6ka efterfr\u00e5gan p\u00e5 yrkesvuxplatser \u2013 exempelvis genom r\u00e4tt incitament \u2013 borde prioriteras.<\/h6>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Exempel 2 \u2013 Systemet \u00e4r inte rustat<\/h4>\n\n\n\n<p>\u00c5r 2022 inf\u00f6rdes det s\u00e5 kallade omst\u00e4llningsstudiest\u00f6det, ett ekonomiskt st\u00f6d f\u00f6r vuxna som vill vidareutbilda sig f\u00f6r att st\u00e4rka sin st\u00e4llning p\u00e5 arbetsmarknaden. St\u00f6det riktar sig till personer mellan 27 och 62 \u00e5r som har arbetat en l\u00e4ngre tid, och g\u00e4ller utbildningar p\u00e5 universitet, h\u00f6gskola, yrkesh\u00f6gskola, folkh\u00f6gskola eller annan relevant utbildning.<\/p>\n\n\n\n<p>Den utdelande myndigheten, CSN, har dock inte lyckats betala ut alla avsatta medel sedan st\u00f6dets inf\u00f6rande. Exempelvis fick 3 500 av 8 500 s\u00f6kande inte tillg\u00e5ng till st\u00f6det eftersom CSN inte hann fatta beslut och genomf\u00f6ra utbetalningen. Exemplet illustrerar tydligt hur en del av utbildningssystemet inte h\u00e4nger samman med en annan. Brister i CSN:s hantering \u201dtill\u00e5ts\u201d, p\u00e5 grund av att ett systemperspektiv saknas, p\u00e5verka s\u00e5v\u00e4l individers omst\u00e4llning som f\u00f6retagens kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Exempel 3 \u2013 Bristande prioritering<\/h4>\n\n\n\n<p>En YH-utbildning kostar i genomsnitt 266 400 kronor. Redan efter tre \u00e5r har de examinerade som f\u00e5tt arbete genererat 374 901 kronor i statliga int\u00e4kter. \u00c4ven om man r\u00e4knar in de studerande som inte tar examen eller inte f\u00e5r ett jobb betalar YH-utbildningarna i regel av sig efter tre och ett halvt \u00e5r. Den resterande arbetslivet utg\u00f6r s\u00e5ledes en samh\u00e4llsvinst. Enligt v\u00e5ra ber\u00e4kningar \u00e4r detta i genomsnitt 144 000 kronor per \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<p>YH-utbildningarna b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r ses som en positiv samh\u00e4llsekonomisk investering. Exemplet visar p\u00e5 systemets felprioriteringar: trots de goda effekterna \u00e4r yrkesh\u00f6gskolan inte tillr\u00e4ckligt utbyggd i Sverige.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='behovet-av-en-ny-kompetenspolitik' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Behovet av en ny kompetenspolitik<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Den svenska kompetenskrisen<\/h3>\n\n\n\n<p>Sverige lider av en allvarlig kompetenskris. I det f\u00f6ljande analyserar vi hur kompetenskrisen tar sig uttryck. Det \u00e4r viktigt att dela upp den i sina best\u00e5ndsdelar. Vi ser framf\u00f6r allt att problemen framtr\u00e4der p\u00e5 fyra omr\u00e5den:<\/p>\n\n\n\n<ol class=\"wp-block-list\">\n<li>Sv\u00e5righeter f\u00f6r f\u00f6retag att rekrytera r\u00e4tt kompetens.<\/li>\n\n\n\n<li>Matchningsmisslyckandet p\u00e5 arbetsmarknaden.<\/li>\n\n\n\n<li>Minskade investeringar i personalutbildning.<\/li>\n\n\n\n<li>Det livsl\u00e5nga l\u00e4randet \u00f6kar inte som f\u00f6rv\u00e4ntat.<\/li>\n<\/ol>\n\n\n\n<p>Konsekvenserna f\u00f6r f\u00f6retagen och n\u00e4ringslivet som helhet \u00e4r allvarliga. N\u00e4r tillg\u00e5ngen till r\u00e4tt kompetens saknas minskar f\u00f6retagens produktivitet, vilket i sin tur leder till l\u00e4gre tillv\u00e4xt.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Sv\u00e5righeter f\u00f6r f\u00f6retag att rekrytera r\u00e4tt kompetens<\/h4>\n\n\n\n<p>Svenskt N\u00e4ringslivs senaste rekryteringsenk\u00e4t visar att sju av tio f\u00f6retag har sv\u00e5rt att rekrytera och att var fj\u00e4rde rekrytering misslyckas helt. Kompetensbristen finns t\u00e4mligen brett \u00f6ver hela arbetsmarknaden, men n\u00e5gra omr\u00e5den d\u00e4r efterfr\u00e5gan \u00e4r s\u00e4rskilt h\u00f6g \u00e4r el, teknik och digital infrastruktur, enligt rapporten.<\/p>\n\n\n\n<p>Tv\u00e5 utbildningsniv\u00e5er sticker ut i f\u00f6retagens efterfr\u00e5gan p\u00e5 medarbetare: gymnasial yrkesutbildning samt yrkesh\u00f6gskola\/eftergymnasial yrkesutbildning. Med gymnasial yrkesutbildning avses medarbetare som \u00e4r utbildade i gymnasieskolan eller p\u00e5 komvux (yrkesvux). Vartannat f\u00f6retag som f\u00f6rs\u00f6kt rekrytera har velat anst\u00e4lla en medarbetare med gymnasial yrkesutbildning. Det \u00e4r en kraftig \u00f6kning under de senaste tio \u00e5ren \u2013 2012 var motsvarande siffra drygt en tredjedel.<\/p>\n\n\n\n<p>Efterfr\u00e5gan p\u00e5 medarbetare med bakgrund fr\u00e5n yrkesh\u00f6gskola\/eftergymnasial yrkesutbildning \u00e4r ocks\u00e5 betydande. Drygt 30 procent av f\u00f6retagen uppger att de g\u00e4rna hade velat att den s\u00f6kande hade en yrkesh\u00f6gskoleutbildning. F\u00f6retagens efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbetskraft med denna utbildningsbakgrund har legat p\u00e5 konstant h\u00f6ga niv\u00e5er sedan 2012.<\/p>\n\n\n\n<p>Efterfr\u00e5gan p\u00e5 medarbetare med andra utbildningsbakgrunder \u00e4r fortsatt h\u00f6g, men inte riktigt p\u00e5 samma niv\u00e5er: h\u00f6gskola\/universitet (30 procent), h\u00f6gskolef\u00f6rberedande gymnasieutbildning (15 procent) och forskarutbildning (2 procent).<\/p>\n\n\n\n<p>Sv\u00e5righeterna att rekrytera f\u00e5r allvarliga f\u00f6ljdverkningar f\u00f6r verksamheterna \u2013 exempelvis f\u00f6rs\u00e4mrad l\u00f6nsamhet till f\u00f6ljd av \u00f6kade kostnader, att f\u00f6retag tvingas tacka nej till uppdrag eller att planerad expansion uteblir. Kompetensbristen \u00e4r redan i dag allvarlig. Samtidigt st\u00e5r Sverige inf\u00f6r flera stora samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar som kr\u00e4ver m\u00e5nga nya medarbetare med kompetens fr\u00e5n olika utbildningsbakgrunder. Det handlar bland annat om den gr\u00f6na industrialiseringen, upprustningen av f\u00f6rsvaret och omst\u00e4llningen av energisystemet \u2013 inte minst genom utbyggnaden av ny k\u00e4rnkraft.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Matchningsmisslyckandet p\u00e5 arbetsmarknaden<\/h4>\n\n\n\n<p>Matchningen p\u00e5 arbetsmarknaden har f\u00f6rs\u00e4mrats \u00f6ver tid. Sedan finanskrisen 2009 har Sverige haft b\u00e5de h\u00f6g arbetsl\u00f6shet och samtidigt stora sv\u00e5righeter f\u00f6r f\u00f6retagen att hitta yrkeskompetens. En ny studie fr\u00e5n Institutet f\u00f6r arbetsmarknadspolitisk utv\u00e4rdering (IFAU) pekar p\u00e5 att missmatchen p\u00e5 arbetsmarknaden i Sverige \u00e4r v\u00e4rre \u00e4n i \u00f6vriga Norden. L\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sheten har inte heller sjunkit i Sverige, till skillnad fr\u00e5n i v\u00e5ra grannl\u00e4nder.<\/p>\n\n\n\n<p>De \u00f6vriga nordiska l\u00e4nderna satsar dessutom betydligt mer p\u00e5 arbetsmarknadsutbildningar \u00e4n vad som g\u00f6rs i Sverige.<\/p>\n\n\n\n<p>Under senare \u00e5r har \u00e4ven antalet arbetsl\u00f6sa som deltar i Arbetsf\u00f6rmedlingens upphandlade matchningstj\u00e4nster minskat kraftigt. I dag \u00e4r det bara omkring 10 procent av de inskrivna p\u00e5 Arbetsf\u00f6rmedlingen som deltar i en matchningsinsats.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Minskade investeringar i personalutbildning<\/h4>\n\n\n\n<p>Ungef\u00e4r nio av tio svenska f\u00f6retag erbjuder n\u00e5gon form av utbildning. Detta \u00e4r en h\u00f6g andel, men dessv\u00e4rre minskar den tid de anst\u00e4llda utbildar sig p\u00e5 f\u00f6retagen. Enligt den st\u00f6rsta j\u00e4mf\u00f6rande unders\u00f6kningen mellan f\u00f6retag i olika l\u00e4nder minskade kurskostnadernas andel av de totala personalkostnaderna i Sverige fr\u00e5n 1,6 procent \u00e5r 2015 till 1,3 procent \u00e5r 2020.<\/p>\n\n\n\n<p>Av de totalt 23 miljarder kronor som satsades p\u00e5 personalutbildning i Sverige 2020 anv\u00e4ndes cirka 69 procent av det totala antalet kurstimmar till interna personalutbildningar och 31 procent till externa kurser. F\u00f6retagen k\u00f6pte d\u00e4rmed externa utbildningar f\u00f6r omkring 7,1 miljarder kronor.<\/p>\n\n\n\n<p>Utvecklingen \u00e4r allvarlig, eftersom f\u00f6retagsutbildningar som h\u00f6jer medarbetarnas kompetens i specifika arbetsuppgifter b\u00e5de st\u00e4rker f\u00f6retagen och \u00f6kar personalens motst\u00e5ndskraft \u2013 till exempel mot arbetsl\u00f6shet. I andra l\u00e4nder investerar f\u00f6retagen mer i personalutbildning, och flera har dessutom inf\u00f6rt skattel\u00e4ttnader f\u00f6r kompetensinvesteringar.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"559\" height=\"453\" src=\"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/Bild2.png\" alt=\"Diagram 1. Totala kurskostnader som andel av totala personalkostnader inom f\u00f6retagen i procent efter land.\" class=\"wp-image-5210\" srcset=\"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/Bild2.png 559w, https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/Bild2-380x308.png 380w\" sizes=\"auto, (max-width: 559px) 100vw, 559px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p><em>Diagram 1. Totala kurskostnader som andel av totala personalkostnader inom f\u00f6retagen i procent efter land.<\/em><\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Det livsl\u00e5nga l\u00e4randet \u00f6kar inte som f\u00f6rv\u00e4ntat<\/h4>\n\n\n\n<p>Den stora omst\u00e4llningsreformen p\u00e5 svensk arbetsmarknad 2022 skulle bana v\u00e4g f\u00f6r mer vidareutbildning och yrkesv\u00e4xling f\u00f6r anst\u00e4llda. Genom att ge medarbetare som \u00e4r v\u00e4letablerade p\u00e5 arbetsmarknaden m\u00f6jlighet att studera ett \u00e5r med st\u00f6d fr\u00e5n staten och arbetsgivarna via omst\u00e4llningsorganisationerna, var tanken att det livsl\u00e5nga l\u00e4randet skulle accelerera. Men reformen har f\u00e5tt en l\u00e5ngsam start.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e5let med omst\u00e4llningsreformen var att fler anst\u00e4llda skulle vidareutbilda sig och st\u00e4rka sin st\u00e4llning p\u00e5 arbetsmarknaden. Detta skulle i sin tur f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6retagens kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning och konkurrenskraft.<\/p>\n\n\n\n<p>Inf\u00f6randet av reformen har dock kantats av en rad byr\u00e5kratiska problem som satt k\u00e4ppar i hjulen f\u00f6r dem som vill vidareutbilda sig eller st\u00e4lla om i yrkeslivet. Under 2024 fick 12 400 personer omst\u00e4llningsstudiest\u00f6d, en \u00f6kning med 139 procent j\u00e4mf\u00f6rt med 2023. Men endast h\u00e4lften av det statliga anslaget f\u00f6r studiest\u00f6d p\u00e5 2,8 miljarder kronor nyttjades. Under 2025 \u00f6kar anslaget till 4,9 miljarder kronor.<\/p>\n\n\n\n<p>Enligt prognoserna fr\u00e5n 2022 skulle cirka 50 000 vuxna studera med omst\u00e4llningsstudiest\u00f6d 2025. I dagsl\u00e4get talar dock mycket f\u00f6r att inte ens 20 000 personer kommer att g\u00f6ra det.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">En ny kompetenspolitik \u2013 slutsatser f\u00f6r det kommande reformarbetet<\/h3>\n\n\n\n<p>Det splittrade kompetenslandskapet, n\u00e4ringslivets behov av arbetskraft, kartl\u00e4ggningen av relevanta utbildningsformer och p\u00e5g\u00e5ende politiska processer pekar enligt Almega Utbildningsf\u00f6retagen tydligt p\u00e5 behovet av en ny kompetenspolitik. Vi drar f\u00f6ljande slutsatser inf\u00f6r ett n\u00f6dv\u00e4ndigt reformarbete.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r det f\u00f6rsta.<\/strong>&nbsp;Det beh\u00f6vs en samlad strategi f\u00f6r svensk kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning. Den nuvarande fragmentiseringen m\u00e5ste brytas. Det duger inte att olika departement, myndigheter, regioner och kommuner arbetar i princip okoordinerat \u2013 utan egentlig samordning mellan akt\u00f6rer p\u00e5 olika niv\u00e5er eller inom olika samh\u00e4llssektorer.<\/p>\n\n\n\n<p>Det leder till resurssl\u00f6seri: on\u00f6dig byr\u00e5krati och alltf\u00f6r l\u00e5g samlad effekt av de insatser som samh\u00e4llet genomf\u00f6r. Men l\u00f6sningen \u00e4r inte stora organisationsf\u00f6r\u00e4ndringar eller sammanslagningar av myndigheter. S\u00e5dana f\u00f6r\u00e4ndringar tar mycket kraft och tid. Tiden b\u00f6r i st\u00e4llet l\u00e4ggas p\u00e5 verkliga reformer som snabbt kan ge effekt. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6r en nationell strategi med tydliga m\u00e5l och \u00e5tg\u00e4rder tas fram, som regelbundet f\u00f6ljs upp och utv\u00e4rderas.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r det andra.<\/strong>&nbsp;De samlade insatserna f\u00f6r svensk kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning m\u00e5ste tydligare inriktas mot behoven i det privata n\u00e4ringslivet. Kompetensbrist r\u00e5der i b\u00e5de offentlig och privat sektor, och det \u00e4r sj\u00e4lvklart att offentlig verksamhet ocks\u00e5 m\u00e5ste f\u00e5 sina behov tillgodosedda. Men i flera utbildningsformer finns i dag en besv\u00e4rande tendens att ensidigt gynna den offentliga sektorns behov, exempelvis inom yrkesvux.<\/p>\n\n\n\n<p>Att kommunerna driver vuxenutbildningen inneb\u00e4r naturligtvis inte att den enbart ska t\u00e4cka kommunernas behov. Kommuner, liksom stat och regioner, m\u00e5ste i sin utbildningsplanering \u00e4ven beakta n\u00e4ringslivets behov. N\u00e4ringslivet \u00e4r ryggraden i den svenska v\u00e4lf\u00e4rdsstaten \u2013 de privata f\u00f6retagens perspektiv m\u00e5ste ges tydligare prioritet.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r det tredje.<\/strong>&nbsp;Satsa p\u00e5 de utbildningsformer som fungerar och \u00e4r efterfr\u00e5gade. Det finns inget tydligt samband mellan hur effektiva och efterfr\u00e5gade olika utbildningsformer \u00e4r och vilken politisk prioritet de f\u00e5r. Yrkesh\u00f6gskolan har visserligen vuxit under senare \u00e5r, men dess storlek och omfattning st\u00e5r inte i paritet till den betydelse den har f\u00f6r f\u00f6retagen och de resultat den levererar. I st\u00e4llet satsar politiken fortsatt stora resurser p\u00e5 att bygga ut den akademiska h\u00f6gskolan.<\/p>\n\n\n\n<p>Samma m\u00f6nster syns p\u00e5 gymnasial niv\u00e5. N\u00e4ringslivet efterfr\u00e5gar i mycket h\u00f6g grad personer med gymnasial yrkesutbildning. \u00c4nd\u00e5 g\u00f6rs inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att \u00f6ka yrkesutbildningarnas attraktivitet och kvalitet. I st\u00e4llet studerar m\u00e5nga p\u00e5 h\u00f6gskolef\u00f6rberedande program. M\u00e5nga av dessa s\u00f6ker sig sedan vidare till h\u00f6gskolan, men \u00e5tskilliga g\u00e5r ocks\u00e5 direkt ut i arbetsl\u00f6shet eller tvingas senare till nya utbildningsinsatser. Det \u00e4r ett stort sl\u00f6seri \u2013 f\u00f6r samh\u00e4llet, f\u00f6retagen och individen.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r det fj\u00e4rde.<\/strong>&nbsp;Det privata inslaget i systemet f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning m\u00e5ste \u00f6ka. Huvuddelen av de resurser som satsas av det offentliga g\u00e5r i dag till offentliga utbildningsinstitutioner \u2013 yrkesvux, yrkesh\u00f6gskola och h\u00f6gskola, f\u00f6r att ta n\u00e5gra exempel. Vissa visar goda resultat, andra inte. Samtidigt gl\u00f6ms ofta en viktig del bort i debatten: den privata personalutbildningen.<\/p>\n\n\n\n<p>Det finns sk\u00e4l att justera balansen mellan de resurser som det offentliga satsar p\u00e5 utbildningsinstitutioner respektive f\u00f6retagsintern utbildning. Den utbildning som bedrivs ute i f\u00f6retagen ligger, av l\u00e4tt insedda sk\u00e4l, n\u00e4rmare de faktiska behoven. Att f\u00f6retagen i h\u00f6gre grad sj\u00e4lva fattar beslut om vilken utbildning som beh\u00f6vs f\u00f6r att s\u00e4kra n\u00f6dv\u00e4ndig kompetens \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en rimlig utveckling. Politiken b\u00f6r underst\u00f6dja detta, fr\u00e4mst genom f\u00f6rm\u00e5nligare skattevillkor.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r det femte.<\/strong>&nbsp;Det livsl\u00e5nga l\u00e4randet m\u00e5ste tydligare pr\u00e4gla systemet f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning. Tiden d\u00e5 det r\u00e4ckte att utbilda sig under unga \u00e5r \u2013 i grundskola, gymnasium och h\u00f6gskola \u2013 \u00e4r sedan l\u00e4nge f\u00f6rbi. Arbetsmarknaden \u00e4r dynamisk och f\u00f6r\u00e4nderlig; kompetensbehoven utvecklas kontinuerligt. Men systemet f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning har inte h\u00e4ngt med. Det kr\u00e4vs en ny inriktning p\u00e5 politiken med nya prioriteringar.<\/p>\n\n\n\n<p>Det inneb\u00e4r bland annat att flexibla, m\u00e5linriktade och n\u00e4ringslivsrelevanta utbildningsformer m\u00e5ste prioriteras, exempelvis yrkesvux, yrkesh\u00f6gskola, personalutbildning och arbetsmarknadsutbildning inriktad mot bristyrken.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r det sj\u00e4tte.<\/strong>&nbsp;F\u00f6r\u00e4ndringar br\u00e5dskar. Kompetenskrisen \u00e4r ett allvarligt hot mot Sveriges st\u00e4llning som f\u00f6retagar- och d\u00e4rmed v\u00e4lf\u00e4rdsnation. Krisen sl\u00e5r mot f\u00f6retagens f\u00f6ruts\u00e4ttningar h\u00e4r och nu. F\u00f6retag kan inte ta ordrar, jobb v\u00e4xer inte fram och tillv\u00e4xten h\u00e4mmas \u2013 skatteint\u00e4kterna minskar. Det \u00e4r en oh\u00e5llbar situation.<\/p>\n\n\n\n<p>Stora och genomgripande f\u00f6r\u00e4ndringar kr\u00e4vs. Systemet f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning i sin helhet m\u00e5ste renoveras. I reformarbetet \u00e4r det viktigt att ha ett dj\u00e4rvt, l\u00e5ngsiktigt m\u00e5l. Men det fungerar inte att v\u00e4nta tills ett nytt system \u00e4r p\u00e5 plats. Metoden m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r vara att driva f\u00f6r\u00e4ndring stegvis \u2013 genom partiella reformer \u2013 utifr\u00e5n en tydlig strategi, d\u00e4r \u00e5tg\u00e4rder regelbundet f\u00f6ljs upp och utv\u00e4rderas.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='det-kompetenspolitiska-landskapet' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Det kompetenspolitiska landskapet<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Regeringens politik f\u00f6r b\u00e4ttre kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning<\/h3>\n\n\n\n<p>I ett brett perspektiv \u00e4r utbildningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken de viktigaste instrumenten f\u00f6r arbetsmarknadens kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning. Utifr\u00e5n de samh\u00e4llsproblem som identifierats i f\u00f6reg\u00e5ende kapitel om den svenska kompetenskrisen \u00e4r det uppenbart att det finns stora tillkortakommanden p\u00e5 dessa omr\u00e5den. Det finns ett tomrum mellan utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken som g\u00f6r att kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen inte fungerar s\u00e5 effektivt som den borde.<\/p>\n\n\n\n<p>De viktigaste delarna inom utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r i behov av snabba reformer.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Framv\u00e4xten av yrkesh\u00f6gskolan<\/h3>\n\n\n\n<p>N\u00e4r f\u00f6retagens krav p\u00e5 kompetens sk\u00e4rptes i takt med teknisk utveckling, mer komplexa leveranskedjor och h\u00e5rdare konkurrens under det sena 1990-talet introducerades kvalificerad yrkesutbildning (KY) 1996, f\u00f6reg\u00e5ngaren till yrkesh\u00f6gskolan (YH). Tanken var att utbildningen snabbare skulle kunna m\u00f6ta efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbetskraft. Initiativet har blivit en framg\u00e5ngssaga \u2013 den senaste statistiken visar att av dem som tog examen 2022 var 89 procent i arbete 2023. Dessa siffror har varit stabila \u00f6ver tid.<\/p>\n\n\n\n<p>YH-utbildningar skiljer sig fr\u00e5n andra utbildningsformer genom sin starka koppling till arbetsmarknaden, d\u00e4r arbetsgivarnas medverkan \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att utbildningar ska kunna starta. Arbetsgivarnas engagemang m\u00e4rks bland annat genom att de erbjuder LIA-platser, deltar i utbildningarnas ledningsgrupper och ofta agerar initiativtagare till att starta nya utbildningar. Genom att l\u00e4mna avsiktsf\u00f6rklaringar om behovet av utbildningar beskriver f\u00f6retagen efterfr\u00e5gan p\u00e5 olika yrkesroller. Detta \u00e4r en av de mest precisa metoderna f\u00f6r att kartl\u00e4gga behovet av yrkeskompetens p\u00e5 arbetsmarknaden.<\/p>\n\n\n\n<p>Yrkesh\u00f6gskolan har successivt \u00f6kat antalet platser utan att kvaliteten har sjunkit (kvalitet m\u00e4tt i examensgrad, andel examinerade i arbete, antal s\u00f6kande per plats och nyttjande av beviljade utbildningsplatser). Trots att yrkesh\u00f6gskolan inte kan beskrivas som n\u00e5got annat \u00e4n ett framg\u00e5ngsprojekt tilldelas den i ett j\u00e4mf\u00f6rande perspektiv fortfarande f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt sm\u00e5 resurser fr\u00e5n staten. I statens budgetproposition f\u00f6r 2025 satsades minst medel p\u00e5 yrkesh\u00f6gskolan, j\u00e4mf\u00f6rt med andra utbildningsalternativ f\u00f6r vuxna.<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5r 2023 hade yrkesh\u00f6gskolan 84 470 studerande. En majoritet av dessa l\u00e4ste inom omr\u00e5dena ekonomi, administration och f\u00f6rs\u00e4ljning, data\/IT, h\u00e4lso- och sjukv\u00e5rd samt socialt arbete, samh\u00e4llsbyggnad och byggteknik samt teknik och tillverkning.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Fortsatt utbyggnad av yrkesh\u00f6gskolan 2024-26<\/h3>\n\n\n\n<p>Anslagen till yrkesh\u00f6gskolan l\u00e4mnades of\u00f6r\u00e4ndrade mellan 2024 och 2025, och det totala antalet platser kommer endast att \u00f6ka marginellt. I sammanhanget ska dock n\u00e4mnas att regeringen 2023 aviserade en historisk utbyggnad av utbildningsformen. Fr\u00e5n 2024 till och med 2026 ska yrkesh\u00f6gskolan v\u00e4xa med 15 procent till cirka 57 000 \u00e5rsstudieplatser.<\/p>\n\n\n\n<p>I v\u00e5r\u00e4ndringsbudgeten f\u00f6r 2025 f\u00f6resl\u00e5r regeringen dessutom drygt 300 miljoner kronor till yrkesh\u00f6gskolans korta kurser (upp till 20 veckor). Satsningen inneb\u00e4r en stor ut\u00f6kning av antalet kurser under 2025 och 2026. D\u00e4rtill m\u00f6jligg\u00f6r den att Myndigheten f\u00f6r yrkesh\u00f6gskolan kan satsa n\u00e5got mer p\u00e5 YH-program under 2026.<\/p>\n\n\n\n<p>Yrkesh\u00f6gskolan har vuxit till att i dag ta emot fler \u00e4n 100 000 studerande varje \u00e5r, och utbildningsinriktningarna blir alltmer fokuserade p\u00e5 nyindustrialiseringen, digitaliseringen och den gr\u00f6na omst\u00e4llningen. Det statliga st\u00f6det f\u00f6r utbildningar inom yrkesh\u00f6gskolan uppg\u00e5r totalt till cirka 4,5 miljarder kronor.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rslag p\u00e5 fortsatt expansion i utredningen Framtidens yrkesh\u00f6gskola<\/h3>\n\n\n\n<p>Den statliga utredningen&nbsp;<em>Framtidens yrkesh\u00f6gskola \u2013 stabil, effektiv och h\u00e5llbar<\/em>&nbsp;f\u00f6reslog 2023 en rad reformer f\u00f6r att f\u00f6rtydliga yrkesh\u00f6gskolans roll i utbildningssystemet och skapa f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att den ska kunna forts\u00e4tta utvecklas med bibeh\u00e5llen kvalitet.<\/p>\n\n\n\n<p>Utredningen inneh\u00e5ller flera f\u00f6rslag. Bland annat betonas att yrkesh\u00f6gskolan b\u00f6r forts\u00e4tta expandera f\u00f6r att st\u00e4rka n\u00e4ringslivets kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning, att arbetsmarknadens behov ska vara styrande och att kvaliteten och tilliten till yrkesh\u00f6gskolan \u00e4ven fram\u00f6ver m\u00e5ste vara h\u00f6g. Utredningen f\u00f6resl\u00e5r en total expansion med cirka 17 700 platser \u00f6ver tio \u00e5r, motsvarande en \u00f6kning med 35 procent j\u00e4mf\u00f6rt med antalet \u00e5rsstudieplatser 2023.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">F\u00f6rs\u00f6ksverksamheten med nationell yrkesutbildning f\u00f6rl\u00e4ngs och ska utv\u00e4rderas<\/h3>\n\n\n\n<p>Ett nytt initiativ, lanserat av regeringen 2023, \u00e4r en yrkesutbildning p\u00e5 gymnasial niv\u00e5 med utg\u00e5ngspunkt i den modell som till\u00e4mpas f\u00f6r yrkesh\u00f6gskolan. En pilotverksamhet startade 2024 och p\u00e5g\u00e5r till 2026. Inriktningen \u00e4r bristyrken, med s\u00e4rskilt fokus p\u00e5 den gr\u00f6na omst\u00e4llningen. F\u00f6r pilotverksamheten avsattes 25 miljoner kronor 2024, och 100 miljoner kronor \u00e4r budgeterat \u00e5rligen f\u00f6r 2025 och 2026. I v\u00e5rbudgeten f\u00f6r 2025 gav regeringen besked om att f\u00f6rl\u00e4nga pilotverksamheten till 2028, i avvaktan p\u00e5 en utv\u00e4rdering.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rl\u00e4ngningen ger Myndigheten f\u00f6r yrkesh\u00f6gskolan m\u00f6jlighet att pr\u00f6va nationell yrkesutbildning \u00e4ven inom tj\u00e4nstesektorn, \u00e4ven om syftet framf\u00f6r allt \u00e4r att skapa tid f\u00f6r en ordentlig utv\u00e4rdering innan beslut fattas om en eventuell permanentning av utbildningsformen.<\/p>\n\n\n\n<p>Myndigheten f\u00f6r yrkesh\u00f6gskolan (MYH) skriver p\u00e5 sin hemsida: <em>Utbildningarna syftar till att studerande snabbt ska komma i arbete inom bristyrken. De ska ge b\u00e5de en teoretisk f\u00f6rankring inom yrkesomr\u00e5det och genomf\u00f6ras i samarbete med ber\u00f6rt arbetsliv, med l\u00e4rande i arbete som en viktig del i utbildningen.<\/em><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Kommunal vuxenutbildning (komvux och yrkesvux) har fler studerande \u00e4n gymnasieskolan<\/h3>\n\n\n\n<p>\u00c5r 1968 fick Sveriges kommuner i uppdrag att anordna kommunal vuxenutbildning (komvux). Individernas efterfr\u00e5gan och behov ska vara styrande f\u00f6r vilka utbildningar kommunerna erbjuder. Komvux \u00e4r uppbyggt av frist\u00e5ende kurser som \u00e4r utformade f\u00f6r att individer ska kunna fullborda grundskolan eller l\u00e4sa in en gymnasieutbildning.<\/p>\n\n\n\n<p>Under 1990-talskrisen b\u00f6rjade staten ge kommunerna \u00f6ronm\u00e4rkta medel f\u00f6r att skapa utbildningsplatser inom komvux. Detta lade grunden f\u00f6r en omfattande satsning p\u00e5 vuxenutbildning som kallades Kunskapslyftet, vilken p\u00e5gick mellan 1997 och 2002.<\/p>\n\n\n\n<p>Sedan 2009 kan kommuner \u00e4ven ans\u00f6ka om medel fr\u00e5n Skolverket f\u00f6r mer yrkesinriktade utbildningar. M\u00e5lgruppen f\u00f6r satsningen \u00e4r personer med svag f\u00f6rankring p\u00e5 arbetsmarknaden och personer som saknar gymnasieutbildning.<\/p>\n\n\n\n<p>Under 2023 studerade 220 096 elever p\u00e5 komvux p\u00e5 gymnasial niv\u00e5. Av dessa l\u00e4ste 39 600 en yrkesinriktning p\u00e5 minst 400 po\u00e4ng, vilket motsvarar 18 procent av det totala antalet elever p\u00e5 gymnasial niv\u00e5. De vanligaste inriktningarna var v\u00e5rd och omsorg samt barn och fritid.<\/p>\n\n\n\n<p>Trots omfattande satsningar l\u00e4mnas i dag stora delar av Skolverkets \u00f6ronm\u00e4rkta pengar f\u00f6r yrkesvux tillbaka till staten. SKR menar att kortsiktigheten i st\u00f6det (ett \u00e5r) hindrar kommunerna fr\u00e5n att investera i exempelvis maskiner som beh\u00f6vs f\u00f6r vissa utbildningar. Regeringen har aviserat en \u00e4ndring av reglerna och f\u00f6reslog i budgetpropositionen f\u00f6r 2025 att bidragen ska l\u00f6pa \u00f6ver tv\u00e5 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Knappt tv\u00e5 tredjedelar av platserna p\u00e5 yrkesvux nyttjas<\/h3>\n\n\n\n<p>Ambitionerna krockar emellertid ibland med verkligheten. I regeringens senaste budgetproposition tillf\u00f6rs yrkesvux 11 000 nya platser. Samtidigt fylls inte dagens utbildningsplatser. \u00c5r 2023 l\u00e4ste 39 600 elever en yrkesutbildning i ett system med 65 000 platser. Nya platser blir i en s\u00e5dan situation mest symbolpolitik: kommunerna hinner inte handla upp eller tillskapa nya platser under innevarande \u00e5r. Satsningarna p\u00e5 yrkesvux m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r vara l\u00e5ngsiktiga och uth\u00e5lliga \u2013 och fokus m\u00e5ste ligga p\u00e5 att justera regelverken och \u00f6ka attraktiviteten.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Regeringen f\u00f6resl\u00e5r h\u00f6jda statsbidrag till yrkesvux fr\u00e5n och med 2026<\/h3>\n\n\n\n<p>\u00c5r 2024 presenterades utredningen&nbsp;<em>V\u00e4xla yrke som vuxen \u2013 en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola f\u00f6r vuxna<\/em>, med uppdrag att f\u00f6resl\u00e5 hur en ny form av yrkesutbildning p\u00e5 gymnasial niv\u00e5 f\u00f6r vuxna kan inf\u00f6ras.<\/p>\n\n\n\n<p>Utredningen f\u00f6reslog bland annat att statsbidraget till yrkesutbildningar inom komvux beh\u00f6ver reformeras genom att bli mer l\u00e5ngsiktigt och delas ut tre\u00e5rigt (fr\u00e5n och med 2025 kommer kommuner att kunna ans\u00f6ka om statsbidrag f\u00f6r upp till tv\u00e5 \u00e5r fram\u00e5t i tiden), med ett till\u00e4ggsbidrag p\u00e5 ett \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<p>D\u00e4rtill f\u00f6resl\u00e5s en uppr\u00e4kning av dagens statsbidragsniv\u00e5er med 20 procent. I v\u00e5rbudgeten 2025 aviserade regeringen att den hade f\u00f6r avsikt att h\u00f6ja ers\u00e4ttningsniv\u00e5erna i statsbidraget f\u00f6r regionalt yrkesvux i enlighet med f\u00f6rslagen i bet\u00e4nkandet. Regeringen meddelade ocks\u00e5 att den avs\u00e5g att \u00e5terkomma i fr\u00e5ga om \u00f6vriga f\u00f6rslag.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Varierande nyttjande av arbetsmarknadsutbildningar<\/h3>\n\n\n\n<p>Arbetsmarknadsutbildningarna har alltid varit en viktig del av den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Historiskt har Arbetsf\u00f6rmedlingens utbildningar varit den fr\u00e4msta v\u00e4gen till yrkesutbildning f\u00f6r vuxna.<\/p>\n\n\n\n<p>I en nordisk j\u00e4mf\u00f6relse sticker Sverige ut genom att en liten andel av den aktiva arbetsmarknadspolitiken utg\u00f6rs av arbetsmarknadsutbildningar. I Sverige har subventionerade anst\u00e4llningar i h\u00f6gre grad prioriterats \u00e4n i v\u00e5ra grannl\u00e4nder. Institutet f\u00f6r arbetsmarknadspolitisk utv\u00e4rdering (IFAU) har konstaterat att det \u00e4r f\u00f6rv\u00e5nande att en s\u00e5 liten del av anslaget till Arbetsf\u00f6rmedlingen g\u00e5r till arbetsmarknadsutbildning, s\u00e4rskilt n\u00e4r m\u00e5nga arbetsl\u00f6sa har l\u00e5g kompetens. \u00c4ven Finanspolitiska r\u00e5det pekade 2024 p\u00e5 behovet av att \u00f6ka volymerna i arbetsmarknadsutbildningar.<\/p>\n\n\n\n<p>Utbildningarna \u00e4r korta och yrkesinriktade, s\u00e4rskilt framtagna f\u00f6r branscher d\u00e4r det r\u00e5der brist p\u00e5 arbetskraft. De beh\u00f6ver inte f\u00f6lja skollagstiftningen, utan kan i h\u00f6gre grad anpassas efter branschernas f\u00f6ruts\u00e4ttningar. Deltagarna \u00e4r ofta personer som st\u00e5r l\u00e5ngt ifr\u00e5n arbetsmarknaden, till exempel l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa, nyanl\u00e4nda eller personer med funktionsneds\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n<p>Sedan slutet av 1980-talet har utbildningarna upphandlats av privata utbildningsanordnare eller via kommunal uppdragsverksamhet. I b\u00f6rjan av 1990-talet deltog fler \u00e4n 60 000 personer i arbetsmarknadsutbildningar. Under 2000-talet v\u00e4xte de yrkesinriktade utbildningarna inom komvux (yrkesvux) fram. Men det totala antalet platser fortsatte att minska. \u00c5r 2024 deltog endast 17 380 arbetss\u00f6kande i en arbetsmarknadsutbildning \u2013 en j\u00e4mf\u00f6relsevis mycket l\u00e5g siffra. Antalet deltagare i yrkesvux har inte fullt ut kunnat kompensera f\u00f6r nedg\u00e5ngen, vilket lett till att allt f\u00e4rre arbetsl\u00f6sa vuxna g\u00e5r p\u00e5 yrkesinriktade utbildningar.<\/p>\n\n\n\n<p>Avvecklingen av arbetsmarknadsutbildningarna har varit f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r f\u00f6retagens kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning. Svensk yrkesutbildning har nu en kraftig slagsida mot kommunernas behov. B\u00e5de arbetsmarknadsutbildningar och yrkesvux beh\u00f6vs f\u00f6r att klara kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen, integrationen och f\u00f6r att motverka l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sheten.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Regeringen vill se fler deltagare i arbetsmarknadsutbildningar<\/h3>\n\n\n\n<p>En rapport fr\u00e5n Arbetsf\u00f6rmedlingens analysavdelning fr\u00e5n 2025 har studerat kostnadseffektiviteten i arbetsmarknadsutbildningarna. Utbildningar inom transport, maskin, IT\/teknik, v\u00e5rd och lokalv\u00e5rd \u00e4r mest kostnadseffektiva och bidrar mest till kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen. Hantverk, bygg samt kontor\/ekonomi ligger p\u00e5 en mellanniv\u00e5, medan handel, restaurang, kultur och media samt naturbruk har l\u00e5g effektivitet och bidrar svagt till kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen.<\/p>\n\n\n\n<p>Utbildningar riktade till grupper som st\u00e5r l\u00e5ngt fr\u00e5n arbetsmarknaden \u2013 exempelvis personer utan gymnasieutbildning, l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa och utrikes f\u00f6dda \u2013 \u00e4r mest kostnadseffektiva, s\u00e4rskilt inom transport. En analys av ackumulerade int\u00e4kter minus kostnader fem \u00e5r efter programstart bekr\u00e4ftar denna bild: transport, IT\/teknik och maskin ger st\u00f6rst ekonomiskt utfall, f\u00f6ljt av v\u00e5rd, lokalv\u00e5rd och kontor\/ekonomi, medan restaurang, naturbruk och kultur\/media uppvisar negativa resultat.<\/p>\n\n\n\n<p>I 2025 \u00e5rs regleringsbrev gav regeringen Arbetsf\u00f6rmedlingen i uppdrag att ta fram en plan f\u00f6r fler deltagare i arbetsmarknadsutbildningar. Planen inneh\u00e5ller flera konkreta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att myndigheten ska kunna anvisa fler arbetsl\u00f6sa till utbildningar. Volymm\u00e4ssigt inneb\u00e4r detta att antalet deltagare f\u00f6rv\u00e4ntas \u00f6ka med 2 300 under innevarande \u00e5r, 7 900 under n\u00e4sta \u00e5r och 10 400 under 2027, j\u00e4mf\u00f6rt med 17 400 deltagare under 2024.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Id\u00e9utveckling inom regeringsunderlaget<\/h3>\n\n\n\n<p>Moderaterna arbetar f\u00f6r n\u00e4rvarande med ett f\u00f6rslag om praktikavdrag \u2013 en id\u00e9 som tidigare lyfts i debatten av bland andra Svenskt N\u00e4ringsliv. Partiet h\u00e5ller p\u00e5 att konkretisera f\u00f6rslaget men menar att regelverket f\u00f6r arbetsgivare som vill bidra med praktikplatser m\u00e5ste vara likartat oavsett utbildningsform. Handledare ska ocks\u00e5 kunna handleda praktikanter oavsett vilken utbildning de tillh\u00f6r. FoU-avdraget fungerar som f\u00f6rebild, och f\u00f6rslaget utarbetas utifr\u00e5n samma inriktning.<\/p>\n\n\n\n<p>Sverigedemokraterna vill inte att vuxenutbildningen i Sverige ska fungera som ett \u201dintegrationsprojekt f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka reparera en katastrofal migrationspolitik\u201d. I sitt regionpolitiska inriktningsprogram f\u00f6r 2024 st\u00e4ller sig dock partiet bakom att vuxenutbildningarna b\u00f6r st\u00e4rka sin koppling till n\u00e4ringslivet. Partiet vill \u00e4ven \u201d\u00f6verv\u00e4ga privata alternativ f\u00f6r att ge utrymme f\u00f6r mer specialinriktade och kostnadseffektiva utbildningar\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p>Liberalerna vill att alla ska ha r\u00e4tt att l\u00e4sa in grundl\u00e4ggande och s\u00e4rskild beh\u00f6righet p\u00e5 komvux. Genom skattel\u00e4ttnader vill partiet uppmuntra arbetsmarknadens parter att bygga upp individuella kompetenskonton f\u00f6r vidareutbildning och omskolning. Fokus ligger p\u00e5 det som partiet menar genererar jobb: regionalt yrkesvux och en starkare yrkesh\u00f6gskola.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Oppositionspartiernas kompetenspolitik<\/h3>\n\n\n\n<p>De motioner som l\u00e4mnats in fr\u00e5n oppositionspartierna ger en bild av oppositionens syn p\u00e5 regeringens kompetenspolitik, liksom den id\u00e9utveckling som p\u00e5g\u00e5r i partierna.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Socialdemokraterna<\/h4>\n\n\n\n<p>Socialdemokraterna menar att det beh\u00f6vs en nationell plan f\u00f6r att b\u00e4ttre \u00f6verblicka, kartl\u00e4gga och samordna arbetet med kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning. Partiet anser ocks\u00e5 att nedsk\u00e4rningarna av Arbetsf\u00f6rmedlingen \u00e4r felaktig politik. Socialdemokraterna vill f\u00f6rdubbla antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildningar.<\/p>\n\n\n\n<p>I partiets utkast till nytt partiprogram framg\u00e5r synen p\u00e5 kompetensbristen och hur den ska hanteras. Bland annat lyfts f\u00f6ljande principer och f\u00f6rslag:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>Obligatorisk gymnasieskola.<\/li>\n\n\n\n<li>B\u00e4ttre styrning av utbildningsutbudet utifr\u00e5n arbetsmarknadens behov.<\/li>\n\n\n\n<li>Yrkesutbildning prioriteras.<\/li>\n\n\n\n<li>Goda m\u00f6jligheter till kompetensutveckling och omst\u00e4llning genom hela livet.<\/li>\n\n\n\n<li>Stark samverkan mellan forskning, n\u00e4ringsliv och samh\u00e4lle.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>Socialdemokraterna vill dessutom att staten tar ett st\u00f6rre ansvar f\u00f6r investeringstunga utbildningsmilj\u00f6er. Detta ska ske genom h\u00f6jd ers\u00e4ttning per plats inom regionalt yrkesvux och en \u00f6versyn av statsbidraget f\u00f6r yrkesutbildningar inom komvux. Partiet menar ocks\u00e5 att kontrollen \u00f6ver vuxenutbildningarna beh\u00f6ver st\u00e4rkas, eftersom kommunerna har sv\u00e5righeter med upphandlingar och med att f\u00e5 utbildningsf\u00f6retag att l\u00e4mna anbud.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Centerpartiet<\/h4>\n\n\n\n<p>Centerpartiet f\u00f6resl\u00e5r att Arbetsf\u00f6rmedlingen m\u00e5ste decentraliseras. Partiet menar att det \u201dbeh\u00f6vs en gigantisk omorientering av synen p\u00e5 yrkesutbildningar i Sverige\u201d. Detta ska ske genom att yrkesh\u00f6gskolan f\u00e5r 20 000 fler platser de kommande \u00e5ren, samt genom att det blir enklare f\u00f6r f\u00f6retag att starta l\u00e4rlings- eller traineeutbildningar genom mer f\u00f6rm\u00e5nliga villkor.<\/p>\n\n\n\n<p>Partiet \u00e4r ocks\u00e5 starka f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r de numera nedlagda branschskolorna och anser att det inte fanns n\u00e5gon anledning att l\u00e4gga ner de verksamheter som fungerade v\u00e4l. Centerpartiet menar att kostnaden \u00e4r liten i sammanhanget men att nyttan skulle bli stor.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">V\u00e4nsterpartiet<\/h4>\n\n\n\n<p>V\u00e4nsterpartiet har lanserat konceptet&nbsp;<em>Sverigejobb<\/em>, en ny arbetsmarknadspolitisk insats riktad till arbetsl\u00f6sa med kompetens inom bygg och anl\u00e4ggning. Partiet \u00e4r starkt kritiskt till regeringens h\u00e5llning gentemot Arbetsf\u00f6rmedlingen. De f\u00f6resl\u00e5r \u00f6kade anslag f\u00f6r mer personal, fler kontor och en s\u00e4kerst\u00e4lld lokal n\u00e4rvaro med likv\u00e4rdig service i hela landet.<\/p>\n\n\n\n<p>V\u00e4nsterpartiet vill dessutom att studerande p\u00e5 yrkesh\u00f6gskolan ska ha samma r\u00e4tt till studiest\u00f6d som h\u00f6gskolestudenter.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Milj\u00f6partiet<\/h4>\n\n\n\n<p>Milj\u00f6partiet vill inr\u00e4tta en nationell samordnare med ansvar f\u00f6r att koordinera och fr\u00e4mja insatser inom kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning. Partiet vill ocks\u00e5 se s\u00e4rskilda program f\u00f6r den gr\u00f6na omst\u00e4llningen, med fokus p\u00e5 bland annat f\u00f6rnybar energi och h\u00e5llbara n\u00e4ringar. Dessutom vill Milj\u00f6partiet bredda omst\u00e4llningsst\u00f6det och rikta yrkesutbildningarna tydligare mot bristyrken.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Andra aktuella utredningar och strategier<\/h3>\n\n\n\n<p>Den 20 november 2024 presenterades utredningen&nbsp;<em>Fler v\u00e4gar till arbetslivet<\/em>, med syftet att unders\u00f6ka om gymnasieskolan ska erbjuda fler v\u00e4gar till arbetslivet som tar h\u00e4nsyn till arbetsmarknadens behov, elevers olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r l\u00e4rande och det faktum att m\u00e5nga elever inte \u00e4r redo att g\u00f6ra sitt yrkesval redan i \u00e5rskurs nio.<\/p>\n\n\n\n<p>Utredningen f\u00f6resl\u00e5r att nya, mer praktiskt inriktade yrkesprogram inf\u00f6rs f\u00f6r elever som inte \u00e4r beh\u00f6riga till de nuvarande yrkesprogrammen. Dessa program ska fr\u00e4mst inneh\u00e5lla yrkes\u00e4mnen, medan de gymnasiegemensamma \u00e4mnena minskas. Eleverna f\u00e5r d\u00e4rmed inte samma allm\u00e4nna kompetens som p\u00e5 de l\u00e4ngre programmen, men utbildningen blir mer omfattande \u00e4n dagens introduktionsprogram. Utredningen konstaterar ocks\u00e5 att det beh\u00f6vs nya nationellt anpassade yrkesutbildningar f\u00f6r elever som inte \u00e4r beh\u00f6riga till dagens nationella program. Dessutom f\u00f6resl\u00e5s att branschskolorna \u2013 en f\u00f6rs\u00f6ksverksamhet mellan 2018 och 2023 som erbj\u00f6d smalare yrkesutbildningar med stort v\u00e4rde f\u00f6r n\u00e4ringslivet \u2013 \u00e5terupptas.<\/p>\n\n\n\n<p>Inom den h\u00f6gre utbildningen och forskningen tar regeringen, inte minst i efterdyningarna av den forskningspolitiska propositionen, flera initiativ och aviserar nya utredningar. Tre centrala initiativ kan s\u00e4rskilt urskiljas:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li>En utredning som ska se \u00f6ver resurstilldelningssystemet f\u00f6r utbildning vid universitet och h\u00f6gskolor. Syftet \u00e4r att unders\u00f6ka hur l\u00e4ros\u00e4tenas utbildningsutbud b\u00e4ttre kan m\u00f6ta samh\u00e4llets och arbetsmarknadens kompetensbehov, samtidigt som goda m\u00f6jligheter till bildning s\u00e4kerst\u00e4lls.<\/li>\n\n\n\n<li>En utredning som ska analysera \u00e4ndam\u00e5lsenligheten i dagens myndighetsform f\u00f6r statliga universitet och h\u00f6gskolor. Syftet \u00e4r att st\u00e4rka l\u00e4ros\u00e4tenas akademiska frihet och sj\u00e4lvst\u00e4ndighet samt s\u00e4kerst\u00e4lla att den nuvarande myndighetsformen ger goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r forskning och utbildning av h\u00f6g kvalitet.<\/li>\n\n\n\n<li><em>En STEM-strategi f\u00f6r Sverige<\/em>. I b\u00f6rjan av 2025 presenterade regeringen en strategi med ett samlat paket av \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00e4rka den svenska kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen inom naturvetenskap och teknik. Samtidigt tillsattes en STEM-delegation f\u00f6r att f\u00f6lja upp och driva strategin fram\u00e5t.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Det kompetenspolitiska landskapet \u2013 slutsatser<\/h3>\n\n\n\n<p>Av den bild som framtr\u00e4der av partiernas positioner, reformutvecklingen och de aktuella politiska id\u00e9processerna kan, enligt v\u00e5r bed\u00f6mning, flera intressanta slutsatser dras.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r det f\u00f6rsta.<\/strong>&nbsp;Det finns en bred politisk uppslutning kring vikten av yrkesutbildning i generella termer. Regeringen genomf\u00f6r flera viktiga satsningar p\u00e5 omr\u00e5det, flera utredningar behandlas just nu i Regeringskansliet och fler initiativ verkar vara p\u00e5 v\u00e4g. Oppositionspartierna driver p\u00e5 och vill ofta g\u00e5 fortare fram. Inom h\u00f6gskole- och forskningspolitiken riktar regeringen tydligt fokus mot en reform av h\u00f6gskolans finansieringssystem och satsningar inom STEM-omr\u00e5det.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r det andra.<\/strong>&nbsp;B\u00e5de utbildningspolitiken och arbetsmarknadspolitiken \u00e4r traditionellt pr\u00e4glade av politisk konflikt. S\u00e5 \u00e4r det fortfarande, inte minst inom skolpolitiken d\u00e4r det finns gott om stridsfr\u00e5gor. \u00c4ven n\u00e4r det g\u00e4ller synen p\u00e5 yrkesutbildning i bred mening \u2013 gymnasial, eftergymnasial och arbetsmarknadsutbildning \u2013 finns det skiljelinjer b\u00e5de i sakfr\u00e5gor och prioriteringar. Men skillnaderna har \u00f6ver tid minskat.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r det tredje.<\/strong>&nbsp;Genomg\u00e5ngen av propositioner, motioner och partidokument visar p\u00e5 id\u00e9er som spretar \u00e5t flera olika h\u00e5ll. Men flera f\u00f6rslag \u2013 exempelvis praktikavdrag och en nationell samordnare f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning \u2013 ligger n\u00e4ra n\u00e4ringslivets positioner. Behovet av att \u00f6ka samordningen inom kompetenspolitiken \u00e4r en insikt som delas av flera partier.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>F\u00f6r det fj\u00e4rde.<\/strong>&nbsp;Det finns ett momentum i kompetenspolitiken: flera processer p\u00e5g\u00e5r, aktiviteten \u00e4r h\u00f6g och id\u00e9utvecklingen sp\u00e4nnande. Detta utg\u00f6r en utm\u00e4rkt utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r en reformperiod i svensk politik. Det som kr\u00e4vs \u00e4r ett samlat grepp \u2013 strategi, prioriteringar och uppf\u00f6ljning. Inte minst utifr\u00e5n det perspektivet vill Almega Utbildningsf\u00f6retagen bidra konstruktivt.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='en-ny-sammanhallen-kompetenspolitik' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">En ny sammanh\u00e5llen kompetenspolitik<\/h2>\n\n\n\n<p>En ny sammanh\u00e5llen kompetenspolitik b\u00f6r omfatta b\u00e5de den offentligt finansierade utbildnings-, arbetsmarknads- och n\u00e4ringspolitiken samt de privat- och f\u00f6retagsfinansierade utbildningarna, inklusive insatserna f\u00f6r kompetensutveckling.<\/p>\n\n\n\n<p>Matchande kompetens bland vuxna individer p\u00e5 arbetsmarknaden \u00e4r elefanten i rummet n\u00e4r det g\u00e4ller kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen. Alla vet att den saknas, men f\u00e5 kan formulera vad den egentligen best\u00e5r av och vilka \u00e5tg\u00e4rder som kan l\u00f6sa problemet. Det inneb\u00e4r att l\u00f6sningarna ofta blir ofullst\u00e4ndiga och svagt kopplade till arbetsmarknadens dynamik.<\/p>\n\n\n\n<p>Grunden f\u00f6r en sammanh\u00e5llen kompetenspolitik \u00e4r en gemensam bild av vilken kompetens individen kan utveckla genom samh\u00e4llets olika utbildningsformer och hur denna kompetens kan valideras.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">En nationell kompetens\u00f6verenskommelse f\u00f6r att etablera kompetenspolitiken<\/h3>\n\n\n\n<p>Det beh\u00f6vs en bred uppslutning kring en sammanh\u00e5llen kompetenspolitik. Det \u00e4r inte bara en fr\u00e5ga f\u00f6r regeringen, ber\u00f6rda ministrar och sektorsmyndigheter. F\u00f6r att n\u00e5 m\u00e5len f\u00f6resl\u00e5r vi att regeringen tar fram en samlad strategi \u2013 en kompetens\u00f6verenskommelse \u2013 i samr\u00e5d med arbetsmarknadens parter. Strategin b\u00f6r fastst\u00e4llas av riksdagen.<\/p>\n\n\n\n<p>Regeringen ska minst en g\u00e5ng om \u00e5ret redovisa f\u00f6r riksdagen hur m\u00e5len i kompetens\u00f6verenskommelsen f\u00f6ljs upp.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Tre utg\u00e5ngspunkter f\u00f6r en ny kompetenspolitik<\/h3>\n\n\n\n<p>\u00d6verenskommelsen b\u00f6r mejsla fram en kompetenspolitik som har tre utg\u00e5ngspunkter:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>F\u00f6retagens behov i centrum.<\/strong>&nbsp;I dag st\u00e5r de olika utbildningsformerna i politikens fokus. Men utbildningsformerna har inget egenv\u00e4rde i sig \u2013 de finns till f\u00f6r att m\u00f6ta de behov som f\u00f6retag och individer har. Perspektivet m\u00e5ste v\u00e4ndas. En ny kompetenspolitik s\u00e4tter f\u00f6retagens behov i centrum. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs en ny modell f\u00f6r kompetensutveckling i arbetslivet.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Satsa p\u00e5 spjutspetsarna.<\/strong>&nbsp;Politiken m\u00e5ste inriktas p\u00e5 de omr\u00e5den d\u00e4r resultaten \u00e4r b\u00e4st och efterfr\u00e5gan st\u00f6rst. Yrkesutbildningarna f\u00f6r vuxna h\u00f6r till de utbildningsformer som b\u00f6r prioriteras, medan andra kan beh\u00f6va st\u00e5 tillbaka. En ny kompetenspolitik m\u00e5ste satsa p\u00e5 spjutspetsarna.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>L\u00e5ngsiktigt gynnsamma villkor f\u00f6r personalutbildning och livsl\u00e5ngt l\u00e4rande.<\/strong>&nbsp;F\u00f6retagen beh\u00f6ver b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att investera i personalutbildning. Kompetensutvecklingsbehoven \u00e4r i huvudsak arbetsrelaterade och syftar till att st\u00e4rka f\u00f6retagens produktivitet, exempelvis genom \u00f6kat samarbete p\u00e5 arbetsplatsen. Vidareutbildning som styrs av f\u00f6retagens behov och efterfr\u00e5gan skapar mer resurseffektiva l\u00f6sningar f\u00f6r samh\u00e4llet.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-full is-resized\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"840\" height=\"584\" src=\"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/image-3.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-5295\" style=\"width:737px;height:auto\" srcset=\"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/image-3.png 840w, https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/image-3-580x403.png 580w, https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/image-3-380x264.png 380w, https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2025\/05\/image-3-768x534.png 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 840px) 100vw, 840px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p><em>Figur 2. Utbildningsf\u00f6retagens modell En sammanh\u00e5llen kompetenspolitik f\u00f6r tillv\u00e4xt.<\/em><\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Underl\u00e4tta f\u00f6r f\u00f6retag att ta emot praktikanter och LIA-studerande<\/h3>\n\n\n\n<p>Fler f\u00f6retag kommer fram\u00f6ver att rekrytera nya medarbetare direkt fr\u00e5n utbildningar. F\u00f6r att st\u00e4rka yrkesutbildningarna beh\u00f6ver b\u00e5de privata och offentliga arbetsgivare bli b\u00e4ttre p\u00e5 att medfinansiera utbildningar och ta emot studerande p\u00e5 praktik. Detta g\u00e4ller s\u00e4rskilt yrkesutbildningarna f\u00f6r vuxna inom komvux, Arbetsf\u00f6rmedlingen och yrkesh\u00f6gskolan.<\/p>\n\n\n\n<p>En unders\u00f6kning fr\u00e5n Svenskt N\u00e4ringsliv 2024 visar att 90 procent av f\u00f6retagen k\u00e4nner till yrkesh\u00f6gskolan, varav sex av tio uppger att de har god k\u00e4nnedom. Av de f\u00f6retag som engagerat sig har fyra av tio tagit emot studerande p\u00e5 LIA (L\u00e4rande i arbete) och tre av tio deltagit i en ledningsgrupp. Erfarenheterna \u00e4r mycket positiva \u2013 mer \u00e4n nio av tio f\u00f6retag uppger att de \u00e4r n\u00f6jda med sitt engagemang.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">\u00d6ka antalet praktikplatser \u2013 inf\u00f6r ett praktikavdrag<\/h4>\n\n\n\n<p>N\u00e4ringslivets viktigaste bidrag till yrkesutbildningarna \u00e4r att delar av utbildningen f\u00f6rl\u00e4ggs till arbetsplatser. Men tillg\u00e5ngen till praktikplatser \u00e4r begr\u00e4nsad. I h\u00f6gkonjunktur saknas ofta tid och resurser f\u00f6r handledning, medan l\u00e5gkonjunktur kan g\u00f6ra att f\u00f6retag drar sig f\u00f6r att ta emot praktikanter.<\/p>\n\n\n\n<p>P\u00e5 grund av det breda behovet av yrkeskompetens kr\u00e4vs betydligt fler praktikplatser. Ett v\u00e4l fungerande system b\u00f6r ses som ett gemensamt ansvar f\u00f6r utbildningsanordnare och arbetsgivare.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi f\u00f6resl\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r att ett&nbsp;<strong>praktikavdrag<\/strong>&nbsp;inf\u00f6rs. Avdraget b\u00f6r utformas som en reducering av arbetsgivaravgiften f\u00f6r handledare. Detta ger b\u00e5de f\u00f6retaget och handledaren drivkrafter samt ett erk\u00e4nnande av vikten av att ta emot praktikanter. Niv\u00e5n p\u00e5 avdraget b\u00f6r ligga p\u00e5 tre till fem procentenheter, men beh\u00f6ver utredas n\u00e4rmare. Regeringen b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r ta initiativ till en utredning om inf\u00f6rande av praktikavdraget.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Certifiera arbetsgivare som tar emot praktikanter<\/h4>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att h\u00f6ja statusen p\u00e5 f\u00f6retag som engagerar sig i yrkesutbildningarna f\u00f6resl\u00e5r vi en modell f\u00f6r&nbsp;<strong>certifiering av arbetsgivare<\/strong>&nbsp;som tar emot studerande. En certifiering skulle kunna bidra till b\u00e5de \u00f6kad kvalitet och l\u00e5ngsiktighet i systemet.<\/p>\n\n\n\n<p>Certifieringen b\u00f6r ske genom en tredjepartsorganisation, f\u00f6rslagsvis i samverkan mellan Svenskt N\u00e4ringsliv och LO. I Nederl\u00e4nderna finns en obligatorisk modell via organisationen SBB, som certifierat \u00f6ver 257 000 f\u00f6retag. SBB:s arbete sker branschvis i sektorskammare och kommitt\u00e9er som sammanf\u00f6r yrkesutbildningar och arbetsmarknadens parter.<\/p>\n\n\n\n<p>En liknande modell b\u00f6r utvecklas i Sverige, gemensamt av regeringen och arbetsmarknadens parter, och ing\u00e5 i en bred kompetens\u00f6verenskommelse.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Skapa en digital platsbank f\u00f6r praktik och LIA<\/h4>\n\n\n\n<p>Organisationen som ansvarar f\u00f6r certifieringen b\u00f6r \u00e4ven ges i uppdrag att bygga upp en&nbsp;<strong>digital platsbank f\u00f6r praktikplatser och LIA<\/strong>. Nederl\u00e4nderna har redan inf\u00f6rt ett framg\u00e5ngsrikt system med \u00f6ver 175 000 registrerade praktikplatser. Platserna kategoriseras d\u00e4r utifr\u00e5n EQF-skalan, vilket tydligg\u00f6r vilken utbildningsniv\u00e5 de motsvarar.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett liknande system i Sverige skulle \u00f6ka tillg\u00e5ngen, skapa transparens och ge de studerande b\u00e4ttre m\u00f6jlighet att hitta relevanta praktikplatser.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Satsa p\u00e5 fler yrkesutbildningar som leder till jobb<\/h3>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Flera platser p\u00e5 yrkesh\u00f6gskolan \u2013 bevara dess unika karakt\u00e4r<\/h4>\n\n\n\n<p>Yrkesh\u00f6gskolan \u00e4r en framg\u00e5ngssaga. Nyckelorden \u00e4r relevans och flexibilitet. Utbildningarna svarar mot arbetsmarknadens behov och ompr\u00f6vas regelbundet. De \u00e4r effektiva och m\u00e5linriktade. Yrkesh\u00f6gskolans tydliga id\u00e9 har gett resultat: n\u00f6jda studenter som f\u00e5r jobb och n\u00f6jda arbetsgivare som kan anst\u00e4lla medarbetare med r\u00e4tt kompetens.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r viktigt att yrkesh\u00f6gskolan f\u00e5r bevara sin unika karakt\u00e4r och st\u00e5 emot de krafter som vill bidra till en \u00f6kad \u201dakademisering\u201d av verksamheten. I takt med att yrkesh\u00f6gskolan sl\u00e5r vakt om och utvecklar sin s\u00e4rart b\u00f6r den byggas ut kraftigt. Det \u00e4r rimligt att b\u00e5de den akademiska h\u00f6gskolan och yrkesh\u00f6gskolan tilldelas fler utbildningsplatser, men den st\u00f6rsta \u00f6kningen b\u00f6r ske inom yrkesh\u00f6gskolan.<\/p>\n\n\n\n<p>I utredningen&nbsp;<em>Framtidens yrkesh\u00f6gskola<\/em>&nbsp;f\u00f6resl\u00e5s en \u00e5rlig utbyggnad av yrkesh\u00f6gskolan med 3,5 procent under perioden 2024\u20132033. Expansionen \u00e5ren 2024\u20132026 inneb\u00e4r en ungef\u00e4rlig \u00f6kning med 15 procent. Vi menar att den utbyggnadstakten beh\u00f6ver forts\u00e4tta och f\u00f6resl\u00e5r en j\u00e4mn \u00e5rlig \u00f6kning med fem procent under 2027\u20132030. En l\u00e5ngsiktig och j\u00e4mn utbyggnad skapar de b\u00e4sta planeringsf\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r hela yrkesh\u00f6gskolesystemet.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">H\u00f6j statsbidragen med 20 procent till regionalt yrkesvux<\/h4>\n\n\n\n<p>Den yrkesinriktade kommunala vuxenutbildningen fyller en viktig funktion f\u00f6r att \u00f6ka tillg\u00e5ngen p\u00e5 personer med yrkeskunskaper och f\u00f6rb\u00e4ttra matchningen p\u00e5 arbetsmarknaden. Precis som f\u00f6r annan grundskole- och gymnasieutbildning \u00e4r det kommunerna som ansvarar f\u00f6r denna utbildningsform.<\/p>\n\n\n\n<p>Men under senare \u00e5r har yrkesvux allt mer f\u00e5tt inriktningen att fr\u00e4mst tillgodose kommunernas egna behov av arbetskraft. Det \u00e4r inte rimligt. De skattepengar som satsas m\u00e5ste ocks\u00e5 komma n\u00e4ringslivet till godo i form av nya medarbetare med aktuell yrkeskompetens. H\u00e4r finns ett systemfel \u2013 staten m\u00e5ste agera tydligare.<\/p>\n\n\n\n<p>Det kr\u00e4vs statliga regleringar och\/eller ekonomiska incitament riktade mot kommunerna f\u00f6r att yrkesvux ska bidra till jobb i b\u00e5de offentlig och privat sektor. Den viktigaste reformen p\u00e5 kort sikt \u00e4r att h\u00f6ja statsbidraget till yrkesutbildningar med 20 procent. Regeringen har f\u00f6reslagit detta i v\u00e5r\u00e4ndringsbudgeten 2025, och det \u00e4r den enskilt viktigaste \u00e5tg\u00e4rden f\u00f6r att skapa fler yrkesutbildningar inom komvux.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Utv\u00e4rdera och bredda den nationella yrkesutbildningen f\u00f6r vuxna<\/h4>\n\n\n\n<p>Nationell yrkesutbildning (NY) f\u00f6r vuxna \u00e4r en utbildning p\u00e5 gymnasial niv\u00e5 som bedrivs inom yrkesh\u00f6gskolans ram och med dess modell som f\u00f6rebild. Utbildningsformen riktar sig till bristyrken som \u00e4r centrala f\u00f6r n\u00e4ringslivet och d\u00e4r regionalt yrkesvux ofta saknar utbildningar.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rs\u00f6ksverksamheten under 2024 och 2025 har haft en lovande start. Yrkesh\u00f6gskolans modell fungerar \u2013 n\u00e4ringslivet har behov av och engagerar sig i utbildningarna. Regeringen har d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rl\u00e4ngt f\u00f6rs\u00f6ksverksamheten till och med 2028. Det \u00e4r viktigt att en oberoende utv\u00e4rdering genomf\u00f6rs f\u00f6r att ge underlag inf\u00f6r beslut om en permanentning. Mycket talar f\u00f6r att framg\u00e5ngsfaktorerna redan visat att NY b\u00f6r permanentas.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Forts\u00e4tt bygga ut arbetsmarknadsutbildningarna<\/h4>\n\n\n\n<p>Arbetsmarknadsutbildningarna fyller en central funktion f\u00f6r kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen i flera branscher och f\u00f6r att l\u00e5ngtidsarbetsl\u00f6sa snabbt ska f\u00e5 yrkeskompetens och bli anst\u00e4llningsbara. Den senaste utv\u00e4rderingen av utbildningarnas kostnadseffektivitet visar tydligt att utbildningsformen beh\u00f6ver v\u00e4xa.<\/p>\n\n\n\n<p>Regeringen och Arbetsf\u00f6rmedlingen har f\u00f6r perioden 2025\u20132027 aviserat en \u00f6kning av platserna, vilket \u00e4r mycket positivt. Ett rimligt m\u00e5l \u00e4r att omkring 30 000 arbetsl\u00f6sa per \u00e5r ska f\u00e5 m\u00f6jlighet att g\u00e5 en arbetsmarknadsutbildning. F\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra matchningen b\u00f6r \u00e4ven leverant\u00f6rer i&nbsp;<em>Rusta och matcha 2<\/em>&nbsp;ges incitament att f\u00f6rbereda deltagare f\u00f6r utbildningar som ger st\u00f6rst chans till jobb. Sj\u00e4lva anvisningen ska dock fortsatt vara Arbetsf\u00f6rmedlingens ansvar.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">\u00d6kade informationsinsatser om eftergymnasial yrkesutbildning<\/h4>\n\n\n\n<p>Information och kunskap om m\u00f6jligheterna med eftergymnasiala yrkesutbildningar \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r att fler ungdomar ska s\u00f6ka sig dit. Informationsinsatserna p\u00e5 gymnasial niv\u00e5 m\u00e5ste d\u00e4rf\u00f6r intensifieras.<\/p>\n\n\n\n<p>Regeringen b\u00f6r \u00f6ronm\u00e4rka medel f\u00f6r b\u00e5de fysiska och digitala kampanjer i samverkan med relevanta myndigheter och n\u00e4ringslivet.&nbsp;<em>WorldSkills Sweden<\/em>&nbsp;\u2013 ett samarbetsorgan mellan staten och arbetsmarknadens parter \u2013 g\u00f6r redan idag viktiga insatser. Deras roll b\u00f6r st\u00e4rkas och utvecklas.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Kompetensavdrag f\u00f6r investeringar i personalutbildning<\/h3>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Dags f\u00f6r systemskifte \u2013 inf\u00f6r ett riktigt kompetensavdrag<\/h4>\n\n\n\n<p>F\u00f6retagen beh\u00f6ver b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att investera i personalutbildning. F\u00f6retagens kompetensutvecklingsbehov \u00e4r inriktade p\u00e5 arbetsrelaterade fr\u00e5gor och kompetenser som st\u00e4rker produktiviteten, till exempel genom \u00f6kat samarbete p\u00e5 arbetsplatsen. Vidareutbildning som styrs av f\u00f6retagens behov och efterfr\u00e5gan skapar mer resurseffektiva l\u00f6sningar f\u00f6r samh\u00e4llet. Det minskar ocks\u00e5 behovet av statligt omst\u00e4llningsst\u00f6d och arbetsmarknadsutbildningar n\u00e4r f\u00f6retagen kan investera i befintliga medarbetares kompetens.<\/p>\n\n\n\n<p>Idag \u00e4r det i princip endast m\u00f6jligt att g\u00f6ra skatteavdrag f\u00f6r utbildningar som har direkt koppling till den anst\u00e4lldes nuvarande arbetsuppgifter. Utbildningar som mer generellt st\u00e4rker karri\u00e4rm\u00f6jligheterna hos nuvarande arbetsgivare medger normalt sett inget avdrag. Det leder till att m\u00e5nga arbetsn\u00e4ra och viktiga utbildningar inte genomf\u00f6rs \u2013 vilket drabbar b\u00e5de f\u00f6retag och individer.<\/p>\n\n\n\n<p>Det \u00e4r ute i f\u00f6retagen som den st\u00f6rsta f\u00f6rm\u00e5gan finns att avg\u00f6ra vilka kompetensbehov som \u00e4r aktuella, b\u00e5de f\u00f6r f\u00f6retaget och f\u00f6r individen. Mycket talar d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r att statens finansiering av kompetensutveckling b\u00f6r f\u00f6rskjutas \u2013 fr\u00e5n st\u00f6d till offentliga utbildningsformer till skatteavdrag f\u00f6r f\u00f6retagens ink\u00f6p av utbildningstj\u00e4nster.<\/p>\n\n\n\n<p>Kompetensavdraget \u00e4r en central del i Utbildningsf\u00f6retagens f\u00f6rslag till en ny modell f\u00f6r kompetensutveckling i arbetslivet. Det skulle inneb\u00e4ra ett n\u00f6dv\u00e4ndigt systemskifte f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla kontinuerlig kompetensutveckling hos arbetsgivare.<\/p>\n\n\n\n<p>Regeringen har tidigare inf\u00f6rt ett FoU-avdrag f\u00f6r att gynna svensk forskning, vilket sedan har utvidgats. Detta kan st\u00e5 modell \u00e4ven f\u00f6r ett nytt kompetensavdrag.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi f\u00f6resl\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r ett skatteavdrag p\u00e5 h\u00e4lften av kurskostnaderna vid k\u00f6p av externa utbildningar. Avdraget b\u00f6r kopplas till f\u00f6retagens skattekonto f\u00f6r att vara s\u00e5 enkelt som m\u00f6jligt att anv\u00e4nda. M\u00e5let \u00e4r tydligt: att \u00f6ka kompetensutvecklingen i svenska f\u00f6retag.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Etablera en ny modell f\u00f6r kompetensutveckling i arbetslivet<\/h4>\n\n\n\n<p><a href=\"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/kompetensutveckling-i-arbetslivet\/\">F\u00f6rslaget om kompetensavdrag \u00e4r en del av Utbildningsf\u00f6retagens nya modell f\u00f6r kompetensutveckling i arbetslivet<\/a>. Modellen utg\u00e5r fr\u00e5n att arbetsgivarnas behov ska styra medarbetarnas kompetensutveckling. Detta skapar f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att alla anst\u00e4llda kan ta del av systematisk fortbildning utifr\u00e5n f\u00f6retagens behov.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att den systematiska kompetensutvecklingen ska f\u00e5 ett verkligt genombrott kr\u00e4vs gemensamma initiativ fr\u00e5n regeringen, utbildningsbranschen och arbetsmarknadens parter. En del av modellen \u00e4r att etablera en&nbsp;<strong>kompetensvaluta<\/strong>f\u00f6r all utbildning. L\u00e4s mer om detta i n\u00e4sta avsnitt.<\/p>\n\n\n\n<p>Ett konkret exempel \u00e4r ett branschdrivet initiativ inom samh\u00e4llsbyggnadsomr\u00e5det, lett av Byggf\u00f6retagen och Byggnads. Projektet etablerar nya kompetenskrav f\u00f6r arbetsuppgifter som idag saknar tydliga kvalifikationer. Detta \u00e4r ett exempel p\u00e5 hur kompetensvalutor kan skapas \u2013 och vi vill se m\u00e5nga fler initiativ p\u00e5 liknande omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">G\u00f6r livsl\u00e5ngt l\u00e4rande m\u00f6jligt. Det ska leda till jobb och kunna finansieras<\/h3>\n\n\n\n<p>Det finns fortfarande stora hinder f\u00f6r att fler vuxna ska kunna utbilda sig genom hela livet. Det livsl\u00e5nga l\u00e4randet v\u00e4ntar p\u00e5 sitt stora genombrott. F\u00f6r att det ska bli m\u00f6jligt m\u00e5ste flera hinder rivas \u2013 och bel\u00f6ningarna, eller \u201dvalutan\u201d f\u00f6r anstr\u00e4ngningen, bli tydligare \u00e4n i dag.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Fler regelf\u00f6renklingar f\u00f6r omst\u00e4llningsstudiest\u00f6det<\/h4>\n\n\n\n<p>Det nya huvudavtalet mellan Svenskt N\u00e4ringsliv, LO och PTK, som tr\u00e4dde i kraft 2022, skulle ge tiotusentals anst\u00e4llda m\u00f6jlighet att med kompetens- och omst\u00e4llningsst\u00f6d vidareutbilda sig f\u00f6r att st\u00e4rka sin st\u00e4llning p\u00e5 arbetsmarknaden. Men hittills har st\u00f6det inte nyttjats i den utstr\u00e4ckning som f\u00f6rutsp\u00e5tts.<\/p>\n\n\n\n<p>Nyttjandegraden av omst\u00e4llningsstudiest\u00f6det ligger i dagsl\u00e4get p\u00e5 endast cirka 50 procent. Det \u00e4r en stor missr\u00e4kning med tanke p\u00e5 det akuta behovet av yrkeskompetens b\u00e5de i n\u00e4ringslivet och bland anst\u00e4llda och arbetsl\u00f6sa.<\/p>\n\n\n\n<p>Eftersom omst\u00e4llningsstudiest\u00f6dets storlek motsvarar regeringens bed\u00f6mning av kompetensbehoven p\u00e5 arbetsmarknaden \u00e4r det oroande att antalet vuxna i omst\u00e4llningsutbildningar inte \u00f6kar snabbare. Vi f\u00f6resl\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r att&nbsp;<strong>CSN, tillsammans med omst\u00e4llningsorganisationerna, f\u00e5r i uppdrag att ta fram nya f\u00f6rslag p\u00e5 regelf\u00f6renklingar<\/strong>&nbsp;f\u00f6r att p\u00e5skynda handl\u00e4ggningen. Det \u00e4r orimligt att vuxna ska beh\u00f6va avst\u00e5 fr\u00e5n utbildning f\u00f6r att CSN inte hinner fatta beslut i tid.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Sluta straffbeskatta anst\u00e4llda som studerar<\/h4>\n\n\n\n<p>Skatteverkets regelverk g\u00f6r det sv\u00e5rt f\u00f6r f\u00f6retag att investera i breda och karri\u00e4rinriktade utbildningar f\u00f6r sina anst\u00e4llda.<\/p>\n\n\n\n<p>Anst\u00e4llda som studerar parallellt med ordinarie arbete och f\u00e5r utbildningen finansierad av arbetsgivaren ska inte f\u00f6rm\u00e5nsbeskattas. I dag tvingas dock m\u00e5nga att betala f\u00f6rm\u00e5nsskatt f\u00f6r utbildningar som inte \u00e4r direkt kopplade till deras nuvarande arbetsuppgifter. Det \u00e4r i praktiken en straffbeskattning av anst\u00e4llda som anstr\u00e4nger sig f\u00f6r att utveckla den kompetens arbetsgivaren har framtida behov av.<\/p>\n\n\n\n<p>Varf\u00f6r bestraffa arbetsgivare som vill uppmuntra sina medarbetare att lyfta sin kompetens och skapa interna karri\u00e4rm\u00f6jligheter? Anst\u00e4llda, f\u00f6retag och samh\u00e4llet som helhet vinner p\u00e5 denna typ av investeringar.&nbsp;<strong>F\u00f6rm\u00e5nsbeskattningen m\u00e5ste omedelbart upph\u00e4vas.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Dagens regler g\u00f6r det ocks\u00e5 sv\u00e5rt f\u00f6r omst\u00e4llningsorganisationerna att proaktivt st\u00f6tta individer som \u00e4nnu inte f\u00f6rlorat sin anst\u00e4llning, eftersom en utbildningsinsats d\u00e5 kan betraktas som en beskattningsbar f\u00f6rm\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n<h4 class=\"wp-block-heading\">Skapa en kompetensvaluta f\u00f6r det livsl\u00e5nga l\u00e4randet<\/h4>\n\n\n\n<p>Sverige beh\u00f6ver etablera en&nbsp;<strong>kompetensvaluta<\/strong>&nbsp;som g\u00f6r det enklare f\u00f6r b\u00e5de arbetstagare och arbetsgivare att identifiera, utveckla och tillgodog\u00f6ra sig efterfr\u00e5gad kompetens. Kompetensvalutan m\u00e5ste vara konvertibel mellan olika utbildningsformer. Ingen ska beh\u00f6va b\u00f6rja om fr\u00e5n b\u00f6rjan bara f\u00f6r att hen byter utbildningsv\u00e4g.<\/p>\n\n\n\n<p>Yrkeserfarenhet och yrkesskicklighet m\u00e5ste kunna erk\u00e4nnas som kompetens \u00e4ven utan formell utbildning. Det \u00e4r orimligt att bed\u00f6mningen av kompetens ska bygga p\u00e5 gymnasie- eller h\u00f6gskolemeriter fr\u00e5n 15\u201320 \u00e5r tillbaka i tiden. Vuxenutbildningen m\u00e5ste m\u00f6ta individer utifr\u00e5n den erfarenhet de faktiskt har.<\/p>\n\n\n\n<p>Den svenska referensramen f\u00f6r kvalifikationer (SeQF\/EQF) och arbetet kring mikromeriter \u00e4r en bra utg\u00e5ngspunkt, men spridningen och acceptansen \u00e4r i dag l\u00e5g inom b\u00e5de n\u00e4ringsliv och myndigheter.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6r att kompetensvalutan ska bli trov\u00e4rdig beh\u00f6ver den f\u00f6rvaltas av en&nbsp;<strong>frist\u00e5ende tredje part<\/strong>, p\u00e5 samma s\u00e4tt som Riksbanken hanterar penningpolitiken. Ett exempel finns i Nederl\u00e4nderna, d\u00e4r en oberoende organisation auktoriserar vilka utbildnings- och valideringsleverant\u00f6rer som f\u00e5r utf\u00e4rda kompetensvalutor. Den auktoriserar \u00e4ven arbetsgivare som vill erbjuda l\u00e4rlings- och praktikplatser.<\/p>\n\n\n\n<p>En svensk modell b\u00f6r bygga p\u00e5 att organisationens huvudm\u00e4n utg\u00f6rs av staten, arbetsmarknadens parter och utbildningsanordnarna \u2013 f\u00f6r att skapa b\u00e5de legitimitet och l\u00e5ngsiktighet.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='avslutning-\u2013-overenskommelse-for-en-ny-sammanhallen-kompetenspolitik' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Avslutning \u2013 \u00f6verenskommelse f\u00f6r en ny sammanh\u00e5llen kompetenspolitik<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Kompetens\u00f6verenskommelse mellan staten och arbetsmarknadens parter<\/h3>\n\n\n\n<p>I det f\u00f6reg\u00e5ende kapitlet har vi visat vilka de b\u00e4rande delarna \u00e4r i en ny sammanh\u00e5llen kompetenspolitik f\u00f6r h\u00f6gre tillv\u00e4xt. Svenska f\u00f6retag m\u00e5ste kunna lita p\u00e5 att kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen fungerar. Detta blir s\u00e4rskilt viktigt i en tid av \u00f6kad nationalism, d\u00e4r internationella regelverk \u2013 bland annat f\u00f6r frihandel \u2013 f\u00f6rs\u00e4mras. D\u00e5 beh\u00f6ver svenska f\u00f6retag vara trygga i att det finns en v\u00e4rldsledande inhemsk kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n\n\n\n<p>Som rapporten visat finns det i grunden ett bra men alltf\u00f6r begr\u00e4nsat utbud av utbildningar f\u00f6r att m\u00f6ta n\u00e4ringslivets behov. En stor andel f\u00f6retag saknar naturliga samarbeten med utbildningsanordnare. Kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningens olika delar \u00e4r f\u00f6r osynkade och p\u00e5 flera omr\u00e5den g\u00e5r utvecklingen antingen f\u00f6r l\u00e5ngsamt eller \u00e5t fel h\u00e5ll.<\/p>\n\n\n\n<p>Hur kan en sammanh\u00e5llen kompetenspolitik etableras? N\u00e4r m\u00e5nga samh\u00e4llsakt\u00f6rer ser problemen kr\u00e4vs att n\u00e5gra tar konkreta initiativ.<\/p>\n\n\n\n<p>Arbetsmarknadens parter har tidigare, tillsammans med staten, tagit ett stort ansvar f\u00f6r omst\u00e4llning och kompetensutveckling genom det s\u00e5 kallade omst\u00e4llningsavtalet. Det var en del av en bredare \u00f6verenskommelse om svensk arbetsmarknad, som \u00e4ven inneh\u00f6ll nya regleringar kring arbetsr\u00e4tten.<\/p>\n\n\n\n<p>Nu \u00e4r det dags att bygga vidare p\u00e5 det framg\u00e5ngsrika konceptet \u2013 det \u00e4r dags f\u00f6r en ny&nbsp;<strong>kompetens\u00f6verenskommelse<\/strong>. Den b\u00f6r inneh\u00e5lla b\u00e5de \u00e5tg\u00e4rder som arbetsgivare och arbetstagare genomf\u00f6r i samverkan och insatser som staten ansvarar f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n<p>Vi ser fram emot en konstruktiv debatt om inneh\u00e5llet och f\u00f6resl\u00e5r h\u00e4rmed att utg\u00e5ngspunkten \u00e4r den nya sammanh\u00e5llna kompetenspolitiken. Sverige kan inte l\u00e4ngre v\u00e4nta med att f\u00f6rb\u00e4ttra kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen.<\/p>\n\n\n<a class='Share__link Share__link--url copy-text' href='#' rel='nofollow' data-text='referenser' title='Dela url' data-confirmation='L\u00e4nken kopierades till urklipp'><svg class='icon icon--link'  width='18' height='18' viewBox='0 0 18 18' fill='none' xmlns='http:\/\/www.w3.org\/2000\/svg'>\n            <path d='M10.4142 0.514721L6.87868 4.05025L8.29289 5.46447L11.1213 2.63604L15.364 6.87868L12.5355 9.70711L13.9497 11.1213L17.4853 7.58579C17.8763 7.19476 17.8763 6.5626 17.4853 6.17158L11.8284 0.514721C11.4374 0.123691 10.8052 0.123691 10.4142 0.514721Z' fill='black'\/>\n            <path d='M9.7071 12.5355L6.87868 15.364L2.63604 11.1213L5.46446 8.2929L4.05025 6.87868L0.514716 10.4142C0.123686 10.8052 0.123686 11.4374 0.514716 11.8284L6.17157 17.4853C6.5626 17.8763 7.19475 17.8763 7.58578 17.4853L11.1213 13.9497L9.7071 12.5355Z' fill='black'\/>\n            <path d='M6.17157 11.8284C6.5626 12.2195 7.19475 12.2195 7.58578 11.8284L11.8284 7.58579C12.2195 7.19476 12.2195 6.56261 11.8284 6.17158C11.4374 5.78055 10.8052 5.78055 10.4142 6.17158L6.17157 10.4142C5.78054 10.8052 5.78054 11.4374 6.17157 11.8284Z' fill='black'\/>\n            <\/svg> <\/a>\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Referenser<\/h2>\n\n\n\n<p>1 Regeringens budgetproposition 2024\/25. Utgiftsomr\u00e5de 16. Utbildning och universitetsforskning, s 14.<br>2 Regeringens budgetproposition 2024\/25. Utgiftsomr\u00e5de 14. Arbetsmarknad och arbetsliv, s 6.<br>3 Nils Karlson och Filippa Ronquist (2016) Yrkesutbildningens irrv\u00e4gar. Stockholm: Ratio.<br>4 Lind, P. &amp; Westerberg, A. (2015). Yrkesh\u00f6gskolan \u2013 vilka s\u00f6ker, vem tar examen och hur g\u00e5r det sedan? Rapport 2015:12. IFAU.<br>5 MYH (2024). \u00c5rsredovisning 2024. Myndigheten f\u00f6r yrkesh\u00f6gskolan.<br>6 Lind, P. &amp; Westerberg, A. (2015). Yrkesh\u00f6gskolan \u2013 vilka s\u00f6ker, vem tar examen och hur g\u00e5r det sedan? Rapport 2015:12. IFAU.<br>7 Regeringen (2024). Budgetpropositionen f\u00f6r 2025: Utgiftsomr\u00e5de 16, s. 100\u2013101.<br>8 Regeringen (2024). Budgetpropositionen f\u00f6r 2025: Utgiftsomr\u00e5de 16, s. 100\u2013101.<br>9 Johansson, K. &amp; L\u00f6fgren, M. (2015). Arbetsmarknadsutbildningen \u2013 vid v\u00e4gs \u00e4nde eller v\u00e4gen fram\u00e5t? LO.<br>0 Waisman, G &amp; Westin, U. (2025). Arbetsmarknadsutbildningars kostnadseffektivitet och bidrag till kompetensf\u00f6rs\u00f6rjningen. Arbetsf\u00f6rmedlingen.<br>1 Arbetsf\u00f6rmedlingen (2025)..<br>2 Arbetsf\u00f6rmedlingen (2024). \u00c5rsredovisning.<br>3 Liljeberg, P., Roman, G. &amp; S\u00f6derstr\u00f6m, M. (2019). Gymnasial yrkesutbildning p\u00e5 komvux, 1995\u20132015. Institutet f\u00f6r arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utv\u00e4rdering.<br>4 Ibid<br>5 Skolverket (2024). Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning 2023.<br>6 Liljeberg, P., Roman, G. &amp; S\u00f6derstr\u00f6m, M. (2019). Gymnasial yrkesutbildning p\u00e5 komvux, 1995\u20132015. Institutet f\u00f6r arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utv\u00e4rdering.<br>7 Sveriges Kommuner och Regioner (2022). Skrivelse avseende behov av att skyndsamt se \u00f6ver statsbidraget f\u00f6r regionalt yrkesvux samt insatser f\u00f6r individer p\u00e5 sfi.<br>8 Regeringskansliet (2024). F\u00f6rst\u00e4rkningar av bland annat yrkesutbildning f\u00f6r att bek\u00e4mpa arbetsl\u00f6sheten.<br>9 Skolverket (2023). Elever och studieresultat i kommunal vuxenutbildning.<br>20 Regeringskansliet (2024). En helt ny utbildningsform f\u00f6r vuxna startar i hela landet.<br>2 Myndigheten f\u00f6r yrkesh\u00f6gskolan (n.d.). Fr\u00e5gor och svar om pilotverksamheten om nationell yrkesutbildning.<br>22 Regeringskansliet (2023). Regeringen sj\u00f6s\u00e4tter pilotverksamhet med en ny form av yrkesutbildning.<br>23 Almega (2024). Rapport: Ett nytt kompetensavdrag f\u00f6r st\u00e4rkt konkurrenskraft.<br>24 Svenskt N\u00e4ringsliv (2024). Kompetens \u2013 var god dr\u00f6j. Rekryteringsenk\u00e4ten 2023\/2024, s 4.<br>25 Svenskt N\u00e4ringsliv (2024). Kompetens \u2013 var god dr\u00f6j. Rekryteringsenk\u00e4ten 2023\/2024 (2024), s 26f.<br>26 Svenskt N\u00e4ringsliv (2024). Kompetens \u2013 var god dr\u00f6j. Rekryteringsenk\u00e4ten 2023\/2024, s 26ff.<br>27 Svenskt N\u00e4ringsliv (2024). Kompetens \u2013 var god dr\u00f6j. Rekryteringsenk\u00e4ten 2023\/2024.<br>28 Regeringen (2024). Budgetpropositionen f\u00f6r 2025: Utgiftsomr\u00e5de 14, s. 35.<br>29 Regeringen (2024). Budgetpropositionen f\u00f6r 2025: Utgiftsomr\u00e5de 14, s. 33.<br>30 Regeringen (2024). Budgetpropositionen f\u00f6r 2025: Utgiftsomr\u00e5de 16, s. 41.<br>3 Regeringen (2024). Regeringens proposition 2024\/25:60 Forskning och innovation f\u00f6r framtid, nyfikenhet och nytta, s. 21<br>32 Regeringen (2024). Budgetpropositionen f\u00f6r 2025: Utgiftsomr\u00e5de 24, s. 18.<br>33 Regeringskansliet (2024), F\u00f6rst\u00e4rkningar av bland annat yrkesutbildning f\u00f6r att bek\u00e4mpa arbetsl\u00f6sheten.<br>34 Regeringskansliet (2024), F\u00f6rslag om utvidgat v\u00e4xa-st\u00f6d.<br>35 Regeringen (2024). Budgetpropositionen f\u00f6r 2025: Utgiftsomr\u00e5de 14, s. 7<br>36 Tidningen N\u00e4ringslivet (2024). Sveket: N\u00e4r arbetsl\u00f6sheten stiger drar Arbetsf\u00f6rmedlingen ned \u2013 pengarna anv\u00e4nds inte.<br>37 Regeringen (2024). Budgetpropositionen f\u00f6r 2025: Utgiftsomr\u00e5de 16, s. 111.<br>38 Regeringskansliet (2024). Fler platser p\u00e5 yrkesutbildningar som leder till jobb.<br>39 Myndigheten f\u00f6r yrkesh\u00f6gskola (2025). Yrkesh\u00f6gskolan anpassar utbudet efter arbetsmarknadens behov.<br>40 Regeringskansliet (2024). Historisk utbyggnad av yrkesh\u00f6gskolan.<br>4 Myndigheten f\u00f6r yrkesh\u00f6gskolan (2024). Storsatsning p\u00e5 teknik och gr\u00f6n omst\u00e4llning n\u00e4r YH v\u00e4xer.<br>42 Regeringen (2024). Budgetpropositionen f\u00f6r 2025: Utgiftsomr\u00e5de 16, s. 9.<br>43 Regeringskansliet (2023). Regeringen sj\u00f6s\u00e4tter pilotverksamhet med en ny form av yrkesutbildning.<br>44 Regeringens proposition 2024\/25:100. 2025 \u00e5rs ekonomiska v\u00e5rproposition \u2013 F\u00f6rslag till riktlinjer, s 12.<br>45 Svenskt N\u00e4ringsliv (2022) Framtidens yrkesutbildning \u2013 ge branscherna makten. En reformagenda f\u00f6r gymnasial yrkesutbildning, s 25<br>46 Moderaterna (2025). 2. Kompetensf\u00f6rs\u00f6rjning f\u00f6r fler jobb.<br>47 Sverigedemokraterna (2024). Kommunalpolitiskt inriktningsprogram 2024.<br>48 Liberalerna (n.d.). Vuxenutbildning.<br>49 Tidningen N\u00e4ringslivet (2025). H\u00e5rd kritik mot nedl\u00e4ggningen av skolorna \u2013 \u201dJ\u00e4ttedumt\u201d.<br>50 Motion 2024\/25:3070 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S). Utgiftsomr\u00e5de 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.<br>51 Motion 2024\/25:3024 av \u00c5sa Westlund m.fl. (S). Utgiftsomr\u00e5de 16 Utbildning och universitetsforskning<br>52 Motion 2024\/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C). Livskraft och framtidstro p\u00e5 Sveriges landsbygder<br>53 Tidningen N\u00e4ringslivet (2025). H\u00e5rd kritik mot nedl\u00e4ggningen av skolorna \u2013 \u201dJ\u00e4ttedumt\u201d<br>54 Motion 2024\/25:1942 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V). Utgiftsomr\u00e5de 14 Arbetsmarknad och arbetsliv<br>55 V\u00e4nsterpartiet (2025). V\u00e5r politik \u2013 H\u00f6gskolan och yrkesh\u00f6gskolan<br>56 Motion 2024\/25:2628 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP). F\u00f6rst\u00e4rkta insatser f\u00f6r kompetensutveckling<br>57 Socialdemokraterna (2024). Socialdemokraternas partiprogram Utkast inf\u00f6r kongressen 2025.<br>58 C. Eriksson, M. Cederholm, T. Agdalen, A. Veren\u00e9 (2023). Framtidens yrkesh\u00f6gskola \u2013 stabil, effektiv och h\u00e5llbar (SOU 2023:31). S. 21\u201322.<br>59 C. Eriksson, M. Cederholm, T. Agdalen, A. Veren\u00e9 (2023). Framtidens yrkesh\u00f6gskola \u2013 stabil, effektiv och h\u00e5llbar (SOU 2023:31). S. 274.<br>60 A. Jutell, M. Karlsson, A. Muzic, \u00c5. Tillqvist, S. Ek, M. Landh Nyberg, M. Andersson. (2024). V\u00e4xla yrke som vuxen \u2013 en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola f\u00f6r vuxna. S. 19\u201320.<br>6 A. Jutell, M. Karlsson, A. Muzic, \u00c5. Tillqvist, S. Ek, M. Landh Nyberg, M. Andersson. (2024). V\u00e4xla yrke som vuxen \u2013 en reformerad vuxenutbildning och en ny yrkesskola f\u00f6r vuxna. S. 25.<br>62 Regeringens proposition 2024\/25:100. 2025 \u00e5rs ekonomiska v\u00e5rproposition \u2013 f\u00f6rslag till riktlinjer, s 12.<br>63 Regeringskansliet (2024). Fler v\u00e4gar till arbetslivet SOU 2024:74.<br>64 Regeringskansliet (2024). Fler v\u00e4gar till arbetslivet (SOU 2025:74), S. 275.<br>65 Regeringskansliet (2024). Fler v\u00e4gar till arbetslivet (SOU 2025:74), S. 38.<br>66 Regeringen (2024). Budgetpropositionen f\u00f6r 2025.<br>67 Regeringen (2024). Forsknings- och innovationspropositionen 2024.<br>68 Regeringskansliet (2025). En STEM-strategi f\u00f6r Sverige<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00f6rord Sverige befinner sig mitt i en allvarlig kompetenskris. F\u00f6retagen kan inte rekrytera de medarbetare de beh\u00f6ver. Detta sker samtidigt som arbetsl\u00f6sheten \u00e4r h\u00f6g \u2013 och Sverige satsar stora resurser inom b\u00e5de utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. &hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":3376,"featured_media":4759,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"article_type":[49],"agreement":[],"for-members":[],"class_list":["post-5218","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-okategoriserade","type-rapporter"],"acf":[],"yoast_head":"<!-- This site is optimized with the Yoast SEO plugin v26.8 - https:\/\/yoast.com\/product\/yoast-seo-wordpress\/ -->\n<title>Ny sammanh\u00e5llen kompetenspolitik - Utbildningsf\u00f6retagen<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"sv_SE\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Ny sammanh\u00e5llen kompetenspolitik - Utbildningsf\u00f6retagen\" \/>\n<meta property=\"og:description\" content=\"F\u00f6rord Sverige befinner sig mitt i en allvarlig kompetenskris. F\u00f6retagen kan inte rekrytera de medarbetare de beh\u00f6ver. Detta sker samtidigt som arbetsl\u00f6sheten \u00e4r h\u00f6g \u2013 och Sverige satsar stora resurser inom b\u00e5de utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. &hellip;\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"Utbildningsf\u00f6retagen\" \/>\n<meta property=\"article:published_time\" content=\"2025-05-13T06:52:00+00:00\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2025-09-25T09:05:49+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2024\/05\/Pil-Mote4-Svart-Large.png\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1224\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"2796\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/png\" \/>\n<meta name=\"author\" content=\"Per Hammar\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Skriven av\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"Per Hammar\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:label2\" content=\"Ber\u00e4knad l\u00e4stid\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data2\" content=\"49 minuter\" \/>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Ny sammanh\u00e5llen kompetenspolitik - Utbildningsf\u00f6retagen","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/","og_locale":"sv_SE","og_type":"article","og_title":"Ny sammanh\u00e5llen kompetenspolitik - Utbildningsf\u00f6retagen","og_description":"F\u00f6rord Sverige befinner sig mitt i en allvarlig kompetenskris. F\u00f6retagen kan inte rekrytera de medarbetare de beh\u00f6ver. Detta sker samtidigt som arbetsl\u00f6sheten \u00e4r h\u00f6g \u2013 och Sverige satsar stora resurser inom b\u00e5de utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. &hellip;","og_url":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/","og_site_name":"Utbildningsf\u00f6retagen","article_published_time":"2025-05-13T06:52:00+00:00","article_modified_time":"2025-09-25T09:05:49+00:00","og_image":[{"width":1224,"height":2796,"url":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2024\/05\/Pil-Mote4-Svart-Large.png","type":"image\/png"}],"author":"Per Hammar","twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Skriven av":"Per Hammar","Ber\u00e4knad l\u00e4stid":"49 minuter"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"Article","@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/#article","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/"},"author":{"name":"Per Hammar","@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/#\/schema\/person\/dd9f3a7b0f80cb68ea5015bc3b864125"},"headline":"Ny sammanh\u00e5llen kompetenspolitik","datePublished":"2025-05-13T06:52:00+00:00","dateModified":"2025-09-25T09:05:49+00:00","mainEntityOfPage":{"@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/"},"wordCount":11339,"image":{"@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2024\/05\/Pil-Mote4-Svart-Large.png","inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/","url":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/","name":"Ny sammanh\u00e5llen kompetenspolitik - Utbildningsf\u00f6retagen","isPartOf":{"@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2024\/05\/Pil-Mote4-Svart-Large.png","datePublished":"2025-05-13T06:52:00+00:00","dateModified":"2025-09-25T09:05:49+00:00","author":{"@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/#\/schema\/person\/dd9f3a7b0f80cb68ea5015bc3b864125"},"breadcrumb":{"@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/#breadcrumb"},"inLanguage":"sv-SE","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/#primaryimage","url":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2024\/05\/Pil-Mote4-Svart-Large.png","contentUrl":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/app\/uploads\/sites\/7\/2024\/05\/Pil-Mote4-Svart-Large.png","width":1224,"height":2796},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/2025\/05\/ny-sammanhallen-kompetenspolitik\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Home","item":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Ny sammanh\u00e5llen kompetenspolitik"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/#website","url":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/","name":"Utbildningsf\u00f6retagen","description":"","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"sv-SE"},{"@type":"Person","@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/#\/schema\/person\/dd9f3a7b0f80cb68ea5015bc3b864125","name":"Per Hammar","image":{"@type":"ImageObject","inLanguage":"sv-SE","@id":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/#\/schema\/person\/image\/","url":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/5096fd5a2efc38de027b9bb2762b2fa887b4a5db479a7e4e848c9f98abdbcfa1?s=96&d=mm&r=g","contentUrl":"https:\/\/secure.gravatar.com\/avatar\/5096fd5a2efc38de027b9bb2762b2fa887b4a5db479a7e4e848c9f98abdbcfa1?s=96&d=mm&r=g","caption":"Per Hammar"},"description":"Per arbetar som branschchef p\u00e5 Utbildningsf\u00f6retagen.","url":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/person\/perhammar\/"}]}},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/api\/wp\/v2\/posts\/5218","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/api\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/api\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/api\/wp\/v2\/users\/3376"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/api\/wp\/v2\/comments?post=5218"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/api\/wp\/v2\/posts\/5218\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5303,"href":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/api\/wp\/v2\/posts\/5218\/revisions\/5303"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/api\/wp\/v2\/media\/4759"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/api\/wp\/v2\/media?parent=5218"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/api\/wp\/v2\/categories?post=5218"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/api\/wp\/v2\/tags?post=5218"},{"taxonomy":"type","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/api\/wp\/v2\/article_type?post=5218"},{"taxonomy":"agreement","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/api\/wp\/v2\/agreement?post=5218"},{"taxonomy":"for-members","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.utbildningsforetagen.se\/api\/wp\/v2\/for-members?post=5218"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}